Dags för EU att ta i med hårdhandskarna

President Alexandr Lukasjenkos extremt fräcka kapning av ett plan mellan två EU-länder är en oerhörd utmaning mot internationell rätt och säkerhet.

Den kräver ett kraftfullt svar från EU och USA när EU:s statschefer möts i Bryssel i kväll.

Men ett sådant riskerar också en allvarlig upptrappning med Ryssland.

Följ ämnen
Nato

Flygexperter har svårt att påminna sig att något liknande hänt tidigare.
Det vill säga att en stat fejkar ett bombhot för att tvinga ned ett flygplan på väg mellan två andra suveräna stater, i det här fallet Grekland och Litauen. Bara för att kunna gripa en regimkritiker.

Fortfarande är det inte kristallklart exakt vad som hände. Men enligt sajten Flightradar24 var Ryanair-planet från Aten bara minuter från att landa i sin slutdestination Vilnius. Då fick piloterna besked om att det fanns en bomb på planet.

Uppgifterna om hur det beskedet överlämnades varierar. Enligt Washington Post fanns det belarusiska agenter ombord på planet som framförde bombhotet till besättningen. Enligt andra kom beskedet från flygledningen i Minsk, Belarus huvudstad.

Stridsflygplan tvingade eller eskorterade, uppgifterna varierar, planet att landa i Minsk.

Väl där greps två av passagerarna, den regimkritiske belarusiske journalisten Roman Protasevitj och hans flickvän. Ingen av dem fick följa med när planet lyfte igen flera timmar försenat.

Aktionen var en varning till alla regimkritiker utomlands att de inte går säkra.

Någon bomb hittades aldrig ombord.

Men vad hade exempelvis hänt om piloterna vägrat att flyga mot Minsk? Hade diktatorn då låtit skjuta ner planet?

Händelsen öppnar förfärande perspektiv.

Även om vi sedan förra sommaren vant oss vid att Bellrus diktator Alexandr Lukasjenko är helt hänsynslös är fräckheten i hans statsterrorism ändå chockerande.

Slagit ner protester

Vi talar om en person och en regim som redan är satt under en rad internationella sanktioner på grund av de brutala sätt som man slagit ner på omfattande folkliga protester mot ett presidentval där resultatet förfalskats till Lukasjenkos fördel.

Att Lukasjenko riskerar ännu hårdare sanktioner bara för att få tag på en regimkritiker vittnar om hans totala brist på självinsikt och att han släppt alla hämningar i sina försök att klamra sig fast vid makten.

Han är inte längre bara en fara för sitt eget folk utan även för internationell säkerhet.

Litauiska åklagare har inlett en förundersökning om flygkapning med terrorkopplingar. Orden är mycket hårda från en rad EU-ledare och USA:s utrikesminister Anthony Blinken "fördömer starkt" det inträffade och säger att USA koordinerar sitt svar med EU.

Regeringscheferna har en utmärkt möjlighet att redan ikväll sätta ner foten mot Lukasjenkos sanslösa beteende. För första gången på länge träffas ledarna fysiskt för en middag i Bryssel. Lukasjenkos flygkapning kommer att vara det hetaste diskussionsämnet.

Det finns ett antal möjliga sanktioner. Att förbjuda belarusiska plan att landa i EU, att kraftigt utöka de personliga sanktionerna mot Lukasjenko eller till och med verka för att en internationell arresteringsorder utfärdas mot mannen som brukar kallas Europas sista diktator.

Komplicerande faktor

Men det finns en komplicerande faktor.

Lukasjenko står under beskydd av Ryssland president Vladimir Putin som ser Belarus som en brandvägg mot västvärlden. Faller Lukasjenko är han rädd att någon västvänlig ledare ska ta över som kanske till och med verkar för medlemskap i militäralliansen Nato.

Det går inte att utesluta att Ryssland i så fall skulle använda sig av samma taktik som i Ukraina, att starta ett lågintensivt inbördeskrig. Rykten går om att någon form av union är på väg mellan Belarus och Ryssland.

USA försöker dessutom att åtminstone nödtorftigt förbättra relationerna med Ryssland. Ett toppmöte är på väg att planeras mellan Joe Biden och Putin någon gång i mitten av juni. Att slå till alltför hårt mot Lukasjenko skulle kunna störa den planeringen.

Samtidigt vore det förödande för västvärlden att låta Lukasjenko komma undan med sina banditfasoner. Någon form av svar måste det bli. Och det måste bli kännbart.

Fotnot:

Många kommer att peka på att den dåvarande bolivianske presidenten Evo Morales privatjet tvingades landa i Wien på väg från Moskva då han misstänktes ha gömt den av USA eftersökte visselblåsaren Edward Snowden ombord.

Den gången användes dock varken fejkade bombhot eller stridsflyg.

Några länder stängde sina luftrum på amerikansk begäran och därför gick Morales plan ner i Wien men kunde lyfta igen när det konstaterats att ingen Snowden fanns ombord.

Frankrike och Spanien bad i efterhand Bolivia om ursäkt för att de stängt sitt luftrum för Morales plan och det fanns också en stark kritik mot USA:s agerande.

President Alexandr Lukasjenko.