Företagen gnäller och tigger

​De vill ha miljarder av skattebetalarna ​– även om de inte borde

Det måste finnas en gräns för hur många företag som skattebetalarna ska rädda

Gnället och tiggeriet från näringslivet förefaller gränslöst.

Så sent som i torsdags avslöjade finansminister Magdalena Andersson (S) att statens kostnader för företagens korttidspermitteringar inte skulle uppgå till 20 miljarder kronor som hon och hennes experter tidigare hade beräknat.

Kostnaden skulle i stället, som det nu ser ut är bäst att tillägga, bli svindlande 95 miljarder. I år.

I runda slängar har regeringen och riksdagen hittills satsat omkring 250 miljarder kronor på direkta stöd till företagen. Till det ska läggas omkring 550 miljarder i olika former av krediter och lån. Tilläggas ska också Riksbankens erbjudande till företagen att låna 500 miljarder helt gratis, under förutsättning att de klarar bankernas kreditprövning.

Det är nästan omöjligt att förstå hur mycke pengar som staten, det vill säga skattebetalarna, hittills ställt upp med för att företagen ska kunna övervintra under coronakrisen.

Tanken är enkel – och mycket god. Nästan över en natt försvann kunderna från tiotusentals företag, från stora globaliserade jättar till hårfrisören på hörnet. Mattan rycktes undan blixtsnabbt, marken öppnade sig.

När den akuta krisen väl klingat av, och någon gång kommer det att inträffa, ska företagen enligt regeringsstrategin stå redo att sparka igång för full, eller i alla fall nästan full, maskin igen.

På så sätt​ ska inte bara så många av företagen som möjligt, utan framför allt arbetstillfällena, överleva krisen.

Men ska skattepengar pumpas in i alla företag – och alla jobb som fanns före krisen?

Vi var redan före corona utbrottet på väg in i en lågkonjunktur. Bara det skulle ha inneburit att alla företag inte klarat sig. De som redan då låg illa till var företag i överetablerade branscher som exempelvis caféer och tidigare nämnda frisörer. Den nedåtgående konjunkturen var också riskfylld för företag med små marginaler, oavsett vad de sysslar med.

Magdalena Anderssons motto har varit ”hellre fort än perfekt”. Det betyder att regeringen och dess ekonomiska samarbetspartier Centern och Liberalerna hellre agerat snabbt än väntat tills de hittat det perfekta förslaget.

Därför har bland annat ett otal människor vid Tillväxtverket och Skatteverket avdelats för att kolla att det inte fuskas med stöden, exempelvis permitteringspengarna. En antifuskgeneral har också engagerats.

De snabba regeringsförslagen är i hög grad generella. Det betyder att alla företag som uppfyller kraven för stödet också ska få dem – oavsett bransch och samhällsnytta.

Är det bra? Ja, om man har bråttom. Men det har också inneburit en kanonad av mer eller mindre välgrundade krav på stöd från fler branscher och fler företag. Här fanns ju pengar att hämta, hurra.

Det är kul med restauranger i högsta kulinariska klass – och prisklass. Men är de nödvändiga för samhällets fortsatta existens?

Nej och det är gourmetkrogen inte ensam om.

Detsamma gäller också en rad klagande enskilda näringsidkare. Det finns många skäl till att ha enskild firma men har man haft det ett antal år så kanske man förstått att det inte är världens tryggaste företagsform.

Jag hörde en kvinna på radion som uppenbarligen gillade att jobba på sommaren och ta det lugnt på vintern.

Nu hade sommarjobbet försvunnit och hon fick ingen a-kassa om hon inte lät firman bli vilande. Ja, så är det och det visste hon säkert sedan länge. Men nu var det dags att stämma in i klagokören. Hon ville ha a-kassa ändå annars var det orättvist (med stora bokstäver).

För att bilda ett aktiebolag krävs sedan årsskiftet 25 000 i aktiekapital. Det borde man kunna skrapa ihop om man har en bra affärsidé.

Statens omfattande krisstöd till företagen saknar motstycke. Det gör också kraven från företagen, stora som små.

Vissa, sannolikt de flesta, är berättigade. Andra är inget annat än gnäll och rent tiggeri.

De hoppas att få en skärva av miljardstöden. Vare sig det är viktigt för samhället eller ej.


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.