Inte troligt att Putin låter Lukasjenko falla

Efter att i decennier ha knutit näven i fickan verkar Belarus befolkning för första gången ha modet att försöka störta sin diktator.

Men Rysslands president Putin kommer inte att tillåta det om det innebär att Belarus blir en del av västlägret.

Hur oroliga både Putin och Alexandr Lukasjenko är visas av att de två haft två långa telefonsamtal med varandra de senaste dagarna vilket inte hör till vanligheterna.
Under veckan efter det som vanligt riggade valet har dagliga protester hållits och strejker har förekommit i de statliga företagen.

Under söndagen gick tiotusentals människor ut i huvudstaden Minsk och ett antal andra stora städer och skanderade "avgå, avgå". Och det utan att säkerhetsstyrkor ingrep för att stoppa protesterna.

Ett tecken på att Lukasjenko är mer skakad än vanligt och inte riktigt vet hur han ska hantera de fortsatta protesterna när den vanliga skrämseltaktiken inte längre verkar fungera.

Han höll ett eget utomhusmöte under dagen där han iförd kortärmad vit skjorta öppen i halsen dundrade att det inte kunde bli tal om något nytt val, vilket oppositionen kräver.

Lukasjenko tänker med andra ord inte avgå frivilligt, vilket knappast är någon överraskning. Få diktatorer inser själva när deras bäst före datum har passerats.

Vladimir Putin är orolig för en utveckling i Belarus, tidigare kallat Vitryssland, liknande den i Ukraina. Där störtades den korrupte och Kremlvänlige presidenten 2014 och ersattes med ledare som ville föra Ukraina närmare både EU och Nato.

För att stoppa det annekterade Putin Krim och startade ett lågintensivt krig i östra Ukraina.

Alexandr Lukasjenko och Vladimir Putin.

Vågar folk fortsätta?

Exakt vad Putin skulle göra ifall Lukasjenko var på väg att förlora makten vet vi inte men det är ingen vild gissning att män i gröna uniformer utan nationalitetsbeteckning skulle dyka upp i Minsk.

Efter Berlinmurens fall förlorade Ryssland den buffert mot väst som Östeuropa utgjort. Nu vill Putin inte förlora de före detta Sovjetrepublikerna där Rysslands inflytande är stort.

Det är inte första gången som invånarna i Belarus klagar på valfusk efter ett val men inom en vecka brukar Lukasjenkos användning av våld ha skrämt människor till underkastelse.

Den här gången verkar något ha hänt som gör att invånarna fortsätter gå ut och demonstrera. Kanske är det presidentens hantering av coronapandemin som fått folk att slutgiltigt bestämma sig för att man behöver en ny och mer modern ledare. Lukasjenko har skrattat bort pandemin trots att landet haft 70 000 fall med en befolkning ungefär lika stor som Sveriges.

Avgörande för fortsättningen blir om människor vågar fortsätta trotsa den belarusiska säkerhetsapparaten. Under veckan efter valet greps 7 000 människor. Många av dem misshandlades svårt i häktet och har visat upp sina skador för medierna.

I ett försök att blidka befolkningen har merparten av de gripna släppts. Men det verkar inte ha dämpat kampviljan. Tvärtom.

Tusentals demonstranter protesterar i centrala Minsk.

Putin lovar hjälp

Omvärlden, framförallt EU, har en svår balansakt.

Man vill visa sitt stöd för kravet på rättvisa val i Belarus men samtidigt inte kasta Lukasjenko i armarna på Putin genom alltför hårda sanktioner.

Förhållandet mellan Putin och Lukasjenko är inte okomplicerat. Putin vill hålla Belarus i strama tyglar medan Lukasjenko inte vill lämna över makten till Moskva.
Hur fortsättningen blir hänger på tre saker.

Vågar och orkar folk att fortsätta protestera i veckor och kanske månader som man gjorde på Maidan-torget i Kiev innan Viktor Janukovitj tog till flykten?

Kommer Lukasjenko att åter sätta in säkerhetsstyrkor för att slå ner protester och hur brutalt är han villigt att gå fram för att klamra sig kvar vid makten?

Putin har i ett uttalande indirekt hotat med att komma till Lukasjenkos hjälp ifall hans maktställning på allvar hotas. Mycket talar för att den ryske presidenten är beredd att göra allvar av det hotet.