JO sågar nya coronalagen

Få invändningar hörs mot regeringens möjlighet till en extrem inskränkning av vår grundläggande frihet som snart är klubbad.

Det är befriande att läsa JO:s brutala sågning av den kommande coronalagen.

Naturligtvis måste det vara möjligt att i katastrofliknande situationer även i fredstid kunna införa temporära bestämmelser som närmast är att betrakta som undantagstillstånd. Vi pratar trots allt om människors liv och hälsa.

Jag påpekar en självklarhet, men i den pandemiöverhettning vi just nu befinner oss i är det lika bra att vara övertydlig.

Principiella invändningar mot en covid-19-lag, som ger regeringen rätt att stänga exempelvis kollektivtrafik och shoppingcenter, bör vi överlåta till unga och arga studenter på juridikens lärosäten.

Men om nu Rosenbad ska få en makt, om än tillfällig, som skulle göra även den mest mediokre diktator upprymd är det minsta vi kan begära att lagstiftningsarbetet sker med noggrannhet och eftertanke.

Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning, som förtjänar sitt uppehälle på att övervaka hur lagar tillämpas i offentlig verksamhet, anser att så inte är fallet.

I ett underhållande ilsket remissvar på fem sidor betas den ena invändningen allvarligare än den andra av.

Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning.

JO inleder med att påpeka att den tillfälliga krislagen i våras upphörde redan den 30 juni och att det först är nu som nya paragrafer presenteras.

Och att remisstiden för dessa exceptionella paragrafer är två korta veckor precis före jul. (Det kunde dock ha varit ännu värre, då regeringen ville panikstänga Öresundsbron under flyktinghösten 2015 var det två dygn).

Rynning ångar på. Föredömligt pedagogiskt påpekar hon att det är viktigt att grundläggande konstitutionella principer upprätthålls då våra fri- och rättigheter ska inskränkas.

Som exempelvis att riksdagen har inflytande och kan kontrollera regeringens beslut.

Detta är viktigt. Parlamentet måste få göra en analys. Få fundera på om regeringen går för långt. Undersöka om människor eller företag tvingas betala ett för högt pris.

Alla beslut som regeringen fattade med stöd av vårens lag skulle omedelbart underställas riksdagen. I de nya paragraferna är det bara de mest drakoniska åtgärderna som i efterhand ska godkännas av den lagstiftande församlingen.

Varför denna slapphet? Borde det inte endast vara i de fall då fördröjt tumme upp riskerar att få allvarliga konsekvenser som det ska vara tillåtet att vänta på riksdagen?

Begripliga svar på dessa frågor finns inte i propositionen.

En annan fråga JO ställer sig är varför en så här extrem lag nödvändigtvis måste gälla tills 2022. Det borde räcka med några månader, med förlängning då och då om så behövs. Det är ändå rätt till oerhörda åtgärder, dessutom svåröverblickbara, vi talar om.

Ta det nyligen införda förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta personer. Det vill säga en anmärkningsvärd inskränkning i den för en demokrati avgörande mötes- och demonstrationsfriheten.

Den sträcker sig över fyra veckor. Nu ges möjlighet att införa bestämmelser som gäller i över ett år.

Vilket ska ses i ljuset av att vissa begränsningar är så långtgående att det i praktiken handlar om förbud eller nedstängning.

Och Gud vet vad regeringen kan få för sig för konstigheter. Det är konstaterat att endast en mycket liten del av smittspridningen sker på krogen, vilket inte har hindrat att ett stopp har införts mot försäljning av alkohol efter klockan 22, från och med julafton ännu tidigare.

Ett hårt slag mot en redan prövad bransch.

Stefan Löfven och Isabella Lövin.

Det räcker inte med det. Om nu lagar ska kunna gälla länge och utan ordentligt underställande av riksdagen, blir rätten att kunna överklaga än viktigare.

Men det är en rätt som i detta sammanhang är begränsad.

Den som kommit så här långt i läsningen av denna kolumn blir nog inte förvånad av att läsa att JO "avstyrker förslaget i dess nuvarande form".

Den juridiska prosans försiktighet går att översätta till mer handfast svenska: Detta är skit.

Det kan inte vara för mycket begärt att drakoniska lagar som rör grundläggande konstitutionella frågor förbereds noggrant innan de slängs upp på bordet.

Men trots att pandemin slog till i mars agerar regeringen först nu och stressar igenom ett hafsverk.

Ingen anledning att göra sig illusioner om att någon kommer att lyssna på denna sågning till remissvar existerar.

Parallellt med coronan har nämligen ett panikliknande virus spridit sig och inte ens då regeringen ska ges rätt att slopa rätten att demonstrera, stoppa tåg eller stänga butiker, då Sverige i princip ska gå att släcka ner, är rättssäkerheten ett större bekymmer.

Men det är glädjande att se att det ännu finns så pass nyktra personer som JO Rynning.

Följ ämnen i artikeln