Ekofascism – eller brann minkfarmen i ungdomligt oförstånd?

De två tilltalade är unga, men de är myndiga och allmänintresset och den grundläggande principen om öppenhet väger tyngre.

– Ekofascism, mullrade åklagare Henrik Olin och trampade igång sin berättelse om ett politiskt attentat med ideologiska motiv.

FBI och underrättelsetjänsten i Luxemburg dök upp som udda inslag bland de slags bevis som normalt staplas på varandra då mordbrand ska avhandlas.

Men så är det också ett mycket ovanligt fall som Nacka tingsrätt i dag satte tänderna i.

Om vi ska tro åklagaren handlar det om en ny form av högextremism som utöver de vanliga drömmarna om en västvärld där endast vita människor ges utrymme även med våld vill påverka miljöpolitik och djurhållning.

På åhörarplatserna satt några av de vanliga kriminalmurvlarna från de stora redaktionerna och en ambitiös ung ledarskribent från en blaska i Blekinge.

Han hade tagit nattåget från Hässleholm och hoppade in som ersättare för reportern som bevakat attentatet mot en minkfarm i Sölvesborg i oktober 2019 och som fått förhinder.

Chefsrådmannen Olof Wetterqvist avslog försvarets begäran om att förhandlingen skulle hållas bakom stängda dörrar.

 

Visst, de två tilltalade är unga, men de är myndiga och allmänintresset och den grundläggande principen om öppenhet väger tyngre.

Med bleka ansikten tittade ynglingarna på filmen som spelades upp. En brinnande fastighet, brandmän som med flämtande röster varnar för att elden är på väg att sprida sig till näraliggande hus.

De har släppts ur häkte för länge sedan, bär bekväma, mjuka tröjor, klädda som vilka unga moderna män som helst, och varför skulle de inte vara det?

Vid det här laget har det gått upp för dem att mordbrand är ett allvarligt brott och staten kommer att reagera och bestraffa.

 

Det kan bli svårt för dem att hitta en bra förklaring till deras koppling till det amerikanska nätverket The Green Brigade, som beskriver sig som ”eko-extremister som fokuserar på samhällsomstörtning” och som inom dagar tog på sig attentatet.

Ytterligare en besvärande omständighet är den ene av dem haft kontakt med The Base, en nazistisk grupp i USA som förbereder sig på raskrig och som arrangerar "hatläger".

En bild där den yngre av grabbarna poserar i en SS-uniform försummar givetvis inte åklagaren att åberopa.

Båda har sina föräldrar på plats. De är allvarliga, spända, lyssnar koncentrerat; medelklassens barn får stöd då de går vilse.

Militant aktion mot minkfarm? Brottslig djurrättsaktivism? Är inte det sådant som ska förekomma längst ut på vänsterkanten?

 

Det är ingen ordning på extremisterna nuförtiden. Inget är längre vad det borde vara.

Men så kanske det alltid har varit. De ryska anarkisterna som en gång i världen slängde bomber, 70-talets vänsterextrema terrorister i Europa och vår tids islamistiska mördare påminner om varandra.

När ordmassorna och det kvasiideologiska tankegodset har lagt sig är de alla av mer eller mindre samma perverterade skrot & korn.

Jag var på plats i Oslo tingrett och hörde Breivik hylla allt från IRA till al-Qaida.

Åklagare Olin fortsatte pedagogiskt sitt anförande. Rappt, rutinerat.

19 avklippta elkablar.. Säkerhetspolisen har tagit bilder...googlesökningar på UNA-bombaren och vapen...

Han har onekligen en förmåga att dra till sig de annorlunda målen, denne åklagare.

Nyligen använde han den gamla videovåldslagen, tillkommen i ett mindre smickrande anfall av moralpanik i riksdagen efter tv-debatt om filmen Motorsågsmassakern, till en unik fällande dom för en äldre herre som på Facebook spritt en av Islamiska statens propagandafilmer på mord.

Och nu detta. En nedbränd fastighet. Polisen i Blekinge funderade på om det rörde sig om ett försäkringsbedrägeri, men kom ingen vart och lade ner utredningen.

 

Men så hörde Luxemburg av sig. En svensk ung man bosatt där tycks ha varit verksam på amerikanska extrema sajter. Och jänkarnas underrättelsetjänster hade ett och annat att berätta.

Så plötsligt vaknade förundersökningen till liv igen, den här gången ledd av Säpo.

Allt är dock inte alltid vad det ser ut att vara och åklagaren har inte nödvändigtvis rätt i påståendet om brott med ideologiskt motiv.

Advokaterna Ulrika Borg och Anders Björk ska efter lunch ta över. De kommer att prata om två osedvanligt intelligenta men naiva tonåringar som gick vilse i drömmar och ungdomligt bristande omdöme och att säkerhetspolisen gjort en för stor sak av ärendet.

Visst, de har chattat om att spränga en abortklinik och mörda en domare som de ansåg dömde en utländsk sexualförbrytare för milt, men det var bara fantasier och utredningarna om denna påstådda brottsplanering är hursomhelst nedlagda.

De åkte till Sölvesborg för att släppa ut minkar. Väl där insåg de att farmen var nedlagd. I frustration tände de en brasa. Det var en stundens ingivelse. Det finns ingen ideologisk drivkraft.

 

Har advokaterna rätt? Kanske. Gränsen mellan spännande lek och hårdför ideologi är inte alltid tydlig och den som vill vara cool i nätets undervegetation är inte nödvändigtvis en extremist som är beredd till politiskt våld.

Men det är inte antingen så att de är hårdföra nazister eller virriga ungdomar. Alternativen utesluter inte varandra. Sanningen är sällan svart eller vit, den tenderar att återfinnas någonstans mellan ytterligheter.

Grov skadegörelse medges. Ett alls inte lika allvarligt brott som mordbrand. Samhällsomstörtande motiv? Inte en chans.

Det bröts för lunch I Nackas moderna tingsrätt i Sickla, detta märkliga område med sin mix av den övre medelklassens dyra bostadsrätter, gamla tegelfabriker som numera hyser hippa företag och butiker och en och annan blygsam ansats till miljonprogram.

De unga männen huttrade iväg i för tunna jackor i den smällkalla vinterdagen tillsammans med sina föräldrar på jakt på mat.