Swedbanks haveri visar vår sårbarhet

En av de svenska storbankernas it-system brakar samman. Igen. Sverige är det land i världen som förlitar sig mest på digital teknik för att hålla igång vår ekonomi. Det är dags för staten att vakna.

“Men var finns alla pengar, pappa?”. Frågan kommer från en av sönerna som undrar varför kontanter förvandlats till prydnadsföremål utan uppenbart användningsområde.

“I en dator någonstans”, svarar jag med ett försök till myndig min. Även om jag ärligt talat inte vet. Exakt var står egentligen alla svenska storbankers servrar? Finns pengarna i molnet och hur ser reservlösningarna egentligen ut? 

Det är sådana frågor som lätt uppstår en dag som denna – när Swedbanks kunder upptäckte att pengar mystiskt försvunnit från deras konton. 

Banktjänster är ungefär som elektricitet – vi funderar bara på hur systemen fungerar när det uppstår problem.

Enligt Swedbank beror fredagens strul på en “uppdatering”.

I så fall lutar det åt en inte så trivsam helg för Swedbanks it-avdelning. 

Oavsett orsak är haveriet bekymmersamt. Bank är en förtroendeindustri och att de medel som vi lånar ut till banken inte finns där när vi vill ha dem är inget som ökar tilliten.

Det är inte precis första gången. De senaste åren har de svenska bankerna regelbundet drabbats av olika driftsstörningar.

Gemensamt är att det väldigt snabbt blir väldigt jobbigt för kunderna. I Sverige har kontanter nästan försvunnit i vardagen – många butiker vägrar befatta sig med dem. I stället använder vi kort eller Swish. Det senare kräver Bank-id, vilket även behövs vid kortköp på nätet. Går Swish och Bank-id ned, båda helt privata företag som ägs av banker, stannar mycket ekonomisk aktivitet i Sverige. 

Flera it-haverier, inklusive problem med Bank-id, har inträffat efter Rysslands invasion av Ukraina. Inget har framkommit om att det skulle finnas koppling till cyberattacker, men Finansinspektionen har varnat för att risken för den typen av krigföring har ökat. 

Klart är att Sverige är en tacksam måltavla. 

Både på grund av vår höga nivå av digitalisering i finanssektorn men också att den domineras av ett litet antal stora banker som dessutom är tätt sammanlänkade.

Det är samtidigt en officiell hemlighet i branschen att storbankernas it-system lämnar en del i övrigt att önska. 

En rapport från konsultbolaget Capgemini häromåret visade att bankerna ofta sitter fast i gammal teknik som passerat bäst-före-datum. Och att företagsledningarna tvekar inför att investera i modernare system eftersom det är så dyrt. 

Hur svenska banker är rustade både för cyberangrepp och andra problem är samtidigt i högsta grad en nationell angelägenhet – både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. En lite för stor fråga att helt lämna över till bankstyrelser som ojar sig om rörelsemarginalen faller en procentenhet. 

Se där en fråga som regeringen skulle kunna ta tag i.

Följ ämnen i artikeln