Frågorna du inte kommer att få svar på

En månad kvar till valet

En månad kvar till valet – och här är frågorna som vi inte kommer att få svar på.

Partierna och väljarna är ganska ense om vilka frågor som är viktigast.

Men inte om vad som är hetast inom respektive kategori.

I dag är det exakt en månad kvar till valet. Ännu är debatten ganska lam. Förklaringen kan vara en sällsynt dramatisk vår med många svåra beslut och omprövningar. Det suger.

Väljarna och partierna är i stort sett överens om vilka politiska områden som är de viktigaste. Men inte om vilka aspekter inom respektiver som är topprioriterade.

Här följer fem av de frågor som toppar listan över politikens viktigaste. Och vad politikerna helst vill prata om inom respektive område – och vad väljarna vill ha svar på. Det sammanfaller sällan.


Lag och ordning: Debatten kommer inte att handla om hur man får stopp på rekryteringen till de kriminella gängen. Kanske litegrann.

Men mest kommer det att röra sig om hårdare straff för olika typer av brott. Till exempel Moderaternas bisarra förslag att brott som riktar sig mot den som är är 65 år eller äldre ska straffas hårdare än brott mot andra.

Den intressanta diskussionen på den här punkten borde handla om hur man stoppar människor från att bli kriminella. Om framtidstro, skolan, gräsliga bostadsområden som ingen vill bo i och så vidare. Men det kommer få tala om.


Sjukvård: Långa väntetider, obegriplig organisation, uteblivna besked, det är det som människor pratar om. Chatta med vårdcentralen fast du vill prata med en människa.

Men det kommer sjukvårdsdebatten inte att handla om. Utan om hur vården ska organiseras, statlig eller inte.

Det kan vara nog så viktigt. Men då måste den diskussionen knytas till vad människor upplever som verkliga problem. Det sker inte i dag.


Skola och utbildning: Diskussionen kommer inte att handla om det verkigt viktiga. Nämligen om vad eleverna lär sig i skolan. En förfärande andel klarar sig inte vidare till gymnasiet för att de inte kan tillräckligt mycket. Bristande gymnasiekompetens är en av de viktigaste anledningarna till arbetslöshet.

I stället handlar även den här debatten om organisation, om vilka som organiserar skolorna. Aktiebolag? Kommunala skolor? Religiösa? Odugliga?

Än en gång. Vad är det viktiga? Hur skolorna är organiserade eller resultatet av undervisningen?


Klimat och miljö: Du som väljare är sannolikt intresserad av de stora linjerna. På vilket sätt måste vi ändra våra vanor, vårt sätt att leva, för att klara klimatkraven? Kallare inomhus, mindre kött på bordet, färre privatbilar – hur ser framtiden ut?

Men det kommer valdebatten inte att handla om. Om den överhuvud taget kommer att beröra överlevnadsfrågan klimatet. Utsläppsrätter, EU-samarbetet, anpassning av samhället till fler och mer omfattande bränder och översvämningar är mitt tips. Om frågan alls tas upp.


Energi och kärnkraft: Superhet fråga, både bland väljare och partier. Och dessutom en fråga där partierna och väljarna har en någorlunda gemensam agenda.

Diskussionen kommer att handla om elpriser och om, och i så fall hur, hushållen ska kompenseras för de så kallade ”Putinpriserna”. Men den kommer också kretsa kring hur vi ska klara det framtida elbehovet. Exempelvis effektbristen i söder men också att behovet av el kommer att fördubblas under de kommande decennierna enligt dagens prognoser.

Går det att åstadkomma utan kärnkraft? Kärnkraften har ridit svensk politik som en mara i snart femtio år. Men ravinen som delat partierna i denna fråga verkar vara på väg att slutas. Nöden är inte bara uppfinningarnas moder, det är också omprövningens.


En fråga som inte står på topplistan men som definitivt kommer att ventileras är hur en framtida regering ska se ut. Det vill i alla fall journalisterna veta. Och sannolikt även väljarna. Partierna är inte lika intresserade.

Vilka och hur många partier som ingår i Team Anderssons respektive Team Kristersson kommer inte bara att avgöra den framtida politiken. Utan också om nästa mandatperiod ska bli lika stökig som den nuvarande med ideliga regeringskriser.

Flera, bland andra Miljöpartiet, eftersträvar en majoritetsregering som får igenom sin budget och sin övriga politik.

Men om det blir verklighet är för tidigt att sia om. Sverige har bara två gånger i modern tid haft en regering med stöd av en majoritet i riksdagen. Den senaste var Fredrik Reinfeldts (M) första, 2006–2010.

Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!

Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.