Konturerna av en stökig mandatperiod blir synliga
Arbetet i riksdagen blir avgörande för Kristersson-regeringens framgångar.
Kan måndagens talmansomröstning – med brutna partilinjer och mobbningsanklagelser – ge en fingervisning om vad som väntar?
I så fall blir det en stökig mandatperiod.
Det är inte mycket som läcker ut från regeringsförhandlingarna mellan Moderaterna och Kristdemokraterna och deras samarbetspartners L och SD.
Under sitt möte med den nyvalde talmannen Andreas Norlén på onsdagen bad Ulf Kristersson om ytterligare två veckor för att förhandla fram en regering. Förhandlingarna går bra och är konstruktiva, är det enda han vill säga om hur det går.
Men en sak vet vi och det är att Kristersson gett SD stor makt i riksdagen.
Arbetet i riksdagen kommer att vara avgörande för en Kristerssonregerings framgångar. Visst har hans regeringsunderlag majoritet, men den är liten och den är oförutsägbar.
Det visade inte minst måndagens talmansomröstningar. Och om de är någon som helst fingervisning om hur de kommande fyra åren kommer att bli – då kommer Kristersson att ha att göra.
Stök och bök i riksdagen
Vi påminner oss om vad som hände.
Högersidan hade kommit överens om att nominera sverigedemokraten Julia Kronlid till andre vice talman. Högersidan har 176 röster i riksdagen så valet av Kronlid borde vara snabbt avklarat oavsett om det skulle dyka upp en motkandidat.
Så blev det inte. Tre personer bröt partilinjen och Kronlid fick inte majoritet och omröstningen fick göras om.
Hö-hö-hö-gänget och mobbing
Omröstningarna är hemliga och ingen ville erkänna att de brutit mot partilinjen, även om de flesta sneglade misstänksamt mot den liberala riksdagsgruppen.
Det efterföljande valet av tredje vice talman var ett drama i tre akter.
I valet av tredje vice talman verkade flera riksdagsledamöter helt ha tappat respekten för vad de höll på med.
Striden stod mellan Vänsterns kandidat Lotta Johnsson Fornarve och Centerns Kerstin Lundgren.
I första akten röstade tre person på Centerns Martin Ådahl som inte kandiderade. I den andra akten dök det också upp röster på Ali Esbati (V) och Björn Söder (SD).
I tredje akten vann Lundgren striden och förlorare var de ledamöter som hade använt valet till att vara hånfulla mot Martin Ådahl, Ali Esbati och Björn Söder.
På twitter ondgjorde sig sedan den liberale riksdagsledamoten Fredrik Malm över det han kallade en ”hö-hö-hö-grupp ledamöter” som använde talmansvalet till vad han kallade mobbing.
Riksdagen är nyckeln
Ulf Kristersson behöver en välvillig riksdag för att få igenom sin politik, han behöver en välvillig opposition som inte obstruerar bara för att den kan och han behöver ha kontroll över de 176 ledamöterna som ingår i hans regeringsunderlag.
Men om måndagens tilldragelser är något att gå på kommer det att bli en skakig resa mot valet 2026.