Bidens oväntade varning till Kina inte en felsägning
USA vill inte se ännu ett demokratiskt land invaderas av en makthungrig diktator från en stormakt.
Det är i det ljuset man ska se president Joe Bidens oväntade varning till Kina att USA är berett att försvara Taiwan militärt i händelse av en kinesisk attack.
Varningen kom som svar på en fråga vid presskonferensen efter Bidens möte med Japans premiärminister i Tokyo.
Är USA berett att försvara Taiwan militärt vid en attack?
– Ja, svarade Biden. Det har vi lovat att göra.
Vilket inte är riktigt sant.
Det finns en lag som säger att USA måste förse Taiwan med vapen så att landet kan försvara sig självt. Men den officiella linjen är "tvetydighet" när det gäller om USA är berett att ingripa militärt på Taiwans sida. Kina ska inte riktigt veta om USA dundrar in eller inte vilket är tänkt att fungera som avskräckning.
Men i ljuset av Ryssland invasion av Ukraina är många orliga för att Kina ska tolka USA:s ovilja att ingripa militärt för att stoppa Putin som ett tecken på att man inte heller skulle ingripa militärt om Kina försöker ta Taiwan. Vilket skulle kunna uppmuntra Kinas president Xi Jinping att göra vad han lovat de senaste åren; att införliva Taiwan med Kina. Med våld om så krävs.
Ända sedan det Folkrepubliken Kina bildades 1949 och kommunistpartiet tog över makten har Peking betraktat Taiwan som en provins i Kina. Precis som Ryssland inte gärna vill ha ett demokratiskt skyltfönster som granne i form av Ukraina som kan få ryssarna att ifrågasätta Putins styre, så vill Xi Jinping inte ha vad som numera betraktas som Asiens främsta demokrati, Taiwan, som granne.
Kinesisk attack kommer
Precis som det nu kvästa Hongkong kan det fria Taiwan få kineser att ifrågasätta det allsmäktiga kommunistpartiet och deras stenhårda diktatur.
Ingen vet när en kinesisk attack kommer men att den gör det verkar mer eller mindre ofrånkomligt om man lyssnar till Xi Jinpings hot som är lika tydliga som Putins mot Ukraina.
Vita huset var snabba med att "förtydliga" Bidens svar genom att påstå att den amerikanska positionen inte alls ändrats. Andra menade att Biden gjorde en blunder.
Men Bidens svar var definitivt ingen felsägning. Det är tredje gången sedan i augusti som han låter förstå att USA skulle ingripa militärt om Kina attackerar Taiwan.
Biden vill skicka en mycket tydlig signal till Kina att om de attackerar sin grannö riskerar de att hamna i en direkt militär konfrontation med USA.
Det höjer insatserna rejält. Om detta är USA:s nya politik vet alla att i samma stund som Kina attackerar Taiwan har vi ett stormaktskrig mellan USA och Kina, två kärnvapenmakter.
Ska avskräcka Kina
Det är lika illa som det tredje världskrig som Joe Biden varnar för skulle utbryta i samma stund som Nato militärt går in och försvarar Ukraina mot Ryssland
USA vill inte officiellt uttala denna politik, åtminstone inte ännu, men ändå tydligt tala om för Kina vad som gäller.
Ordet "tvetydig" ges en mindre dunkel innebörd. Tanken är att det kraftigt ska öka avskräckningen mot ett kinesiskt anfall.
Kanske ångrar Biden att han redan på ett tidigt stadium så tydligt gav Putin ett indirekt carte blanche att invadera Ukraina genom att utesluta en intervension från Nato. Han vill inte göra om det misstaget när det gäller Taiwan och riskera att få en ny invasion av en supermakt i knäet.
Nu finns det klara skillnader mellan de två länderna. Gentemot Ukraina hade USA eller Nato inga försvarsförpliktelser. Det har USA gentemot Taiwan i och med de lagar om vapenförsäljning som kongressen stiftat.
Men precis som i fallet med Putin så handlar det om att stoppa en auktoritär stat från att svälja ett fredligt, demokratiskt grannland. I fallet Taiwan skulle också säkerheten i hela Stilla havsregionen påverkas. Inte minst hos USA:s allierade Japan och Sydkorea.
Struntar i domstol
Därför är det heller ingen slump att Bidens uttalande fälldes dagen innan ledarna i The Quad, ett strategiskt samarbete mellan USA, Australien, Japan och Indien, samlas i Tokyo.
Biden har blåst nytt liv i The Quad i ett försök att öka det regionala trycket mot Kina att hålla sig på mattan.
Indien känner sig hotat av Kina med skärmytslingar längs ländernas gemensamma gräns i Himalaya så sent som förra året. Australien är djupt oroat över Kinas snabba militära upprustning och nu senast det avtal Peking träffat med Solomonöarna om att eventuellt bygga en kinesisk militärbas i Australiens närområde.
Överhuvudtaget finns det en stor oro i hela regionen över Kinas alltmer aggressiva utrikespolitik där man struntat i ett utslag i den internationella skiljedomstolen i Haag och fortsätter hävda att nästan hela Sydkinesiska sjön tillhör Kina trots att en rad andra länder gränsar till samma hav.
Kina bygger konstgjorda öar med militärbaser och attackerar andra länders fiskefartyg i området för att understryka sina krav.
För USA är Kinas väg mot supermaktsstatus ett större långsiktigt problem än Putins Ryssland som ekonomiskt inte alls har samma muskler.
