Mejla

Wolfgang Hansson

Därför vill Polen skapa kaos i EU

KOLUMNISTER

Många verkar utgå ifrån att Polens regering vill lämna EU.

Men tänk om målet i stället är att genom kaos tvinga EU att stöpa om sig i den riktning Polen vill.

Ett EU där bidragspengarna fortsätter flöda men varje land gör lite som det själv vill.

För att nå dit verkar den polska regeringen ha bestämt sig för att anfall är bästa försvar.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki målade inför EU-parlamentet upp en bild av att EU mobbar och förföljer Polen. Att det är Polen som i själva verket följer EU:s principer medan EU-kommissionen med brutala metoder försöker utöka sin makt.

Kort sagt försöker den forna kommuniststaten etablera en alternativ verklighetsbild, en egen liten bubbla av fejk news, på samma sätt som Donald Trump så framgångsrikt gjorde under sin tid som president i USA.

En spade behöver inte vara en spade. Den kan lika gärna vara en blomkruka.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki.

Polen gör det med en fräckhet och ett självförtroende som på sätt och vis imponerar. Jag har sällan sett EU:s ordförande Ursula von der Leyen så sammanbitet frustrerad som när hon med spända käkar talade om för premiärministern att EU inte tänkte stå overksamt inför Polens flagranta utmaning.

Den förhärskande tolkningen i omvärlden är att den högerkonservativa regeringen i Warszawa vill driva fram en utveckling där Polen lämnar unionen. En Polexit.

Hypotesen har dock en tydlig akilleshäl. I inget annat land är stödet för EU så starkt som bland polacker. Ett parti som skulle gå till val på att lämna EU vore helt chanslöst. Det gäller även det styrande Lag och rättvisa.

EU:s ordförande Ursula von der Leyen.

Unionens död

En mer realistisk analys är att den polska regeringen ser sig som en spjutspets för att tvinga EU att förändra sig inifrån. I det arbetet har man en stark allierad i Ungern. Men det finns också ett antal andra länder som gärna skulle vilja gå Polens väg men som inte riktigt vågar. Som Slovakien och i viss mån Bulgarien och Rumänien. Kanske finns det också andra som kan bli inspirerade.

Om fler länder börjar se EU som en klubb där man kan plocka russinen ur kakan men i praktiken strunta i sånt som man inte gillar går unionen mot en långsam död.

Ända sedan Lag och rättvisa kom till makten i Polen 2015 har det pågått en dragkamp mellan Warszawa och Bryssel. Bit för bit har Polen monterat ner pressfrihet, demokrati och rättsväsendets oberoende.

Bryssel har med allt från milda förmaningar till piska försökt få Polen tillbaka på "den rätta vägen" där man upprätthåller de demokratiska principer man undertecknade när Polen 2004 valdes in som medlemsland.

Förgäves.

Den senaste polska provokationen kom när landets författningsdomstol nyligen slog fast att polska lagar står över EU-rätten. Ett skott rakt in i hjärtat på EU:s grundläggande sätt att fungera. För att rättskipningen ska fungera mellan 27 länder måste alla veta att EU-rätten är den slutgiltiga instansen.

Om en elev stör och inte lyssnar på tillsägelser kan läraren kasta ut hen ur klassrummet. I extrema fall kan eleven relegeras från skolan. Men Polen kan uppföra sig hur illa som helst, djävlas hur mycket som helst utan att riskera att bli utkastat ur unionen.

En stängd väg

Det finns egentligen bara två sanktioner som Bryssel kan ta till.

Den kraftigaste är att ta ifrån ett medlemsland rösträtten. Att denna åtgärd fått arbetsnamnet ”atombomben” visar att ingen egentligen trott att den ska behöva användas.

I Polens fall pågår redan ett rättsligt förfarande som kan sluta i att landet mister sin rösträtt. Men det finns en hake. För det krävs att alla andra medlemsländer är eniga. Så länge Polen har Ungern på sin sida är den vägen i praktiken stängd. Precis som den är det när det gäller Ungern.

Den andra sanktionen är att bötfälla landet eller dra in de ekonomiska bidragen. Polen är det land i unionen som får mest EU-pengar. Det skulle svida rejält. I EU-budgeten fram till 2027 är 1 200 miljarder kronor reserverade för Polen.

Men det är inte självklart att indragna bidrag skulle få önskad verkan.

I bästa fall skulle det få polackerna att rösta bort Lag och rättvisa vid nästa val.

Men effekten kan också bli den motsatta.

En demonstration mot Polens medielagar tidigare i år.

Ömma punkten

Den polska regeringen, som har i det närmaste total kontroll över landets public service-medier, kan i ett sånt läge utmåla EU som den stora boven som med ojusta metoder försöker tvinga Polen på knä. Följden kan bli att stöder för EU minskar.

Polen kan också lamslå arbetet inom EU genom att lägga in sitt veto i alla frågor som kräver enhällighet, vilket är de flesta.

Brexit var en svår kris för EU men britterna kan inte längre lägga krokben för EU-samarbetet. Det kan Polen i allra högsta grad.

Samtidigt är pengarna den enda riktigt ömma punkten som övriga EU kan slå till mot.

Det är orimligt att övriga medlemsländer ska fortsätta skicka miljarder av sina skattebetalares pengar till ett land som så flagrant bryter mot de regler alla en gång enats om.

 

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

"Utpressning" och "lakejer" – strid om Polen i EU

ÄMNEN I ARTIKELN

Lag och rättvisa, PIS

Mateusz Morawiecki

EU

Ursula von der Leyen

EU-kommissionen

EU-parlamentet

Bryssel