Ofta tänker jag att sverigedemokrater är ointelligentare än andra
Ofta tänker jag att sverigedemokrater och deras likar är ointelligentare än andra, ja, ointelligentare, inte för att de har en annan åsikt eller annan syn på världen utan för att de verkar ha svårt att fatta.
Sedan tänker jag att det nog inte stämmer, jag har ju träffat många sverigedemokrater genom åren och en del är väldigt intelligenta och de flesta verkar vara ganska normala, ungefär som du och jag.
Så när jag tänker att de är ointelligenta dömer jag dem efter de brev jag får så fort jag skriver om … vad som helst. Det verkar inte finnas något ämne som är främmande för en sverigedemokrat bara hen kan skylla på invandrarna och det kan man när det gäller alla problem, bara viljan finns.
Inte heller det kan man kalla direkt ointelligent utan snarare excentriskt. Ungefär som den italienska prinsessa jag läste om i Guardian häromdagen som oroas över att unga män ska gifta sig med kor.
Man ska ta alla människors oro på allvar men ibland kan det vara svårt att veta vad man ska svara.
Häromveckan skrev jag om Färsingaskolan i Sjöbo. Skyddsombuden hade stängt skolan på grund av bomber, trakasserier riktade mot lärare och allmänt rövarliv. Det var ännu ett av alla dessa upprörande tecken på förfall och social upplösning i Sverige.
Det intressanta med Färsingaskolan och Sjöbo är att antalet invandrare är mycket färre där än genomsnittligt i Sverige. Betydligt färre.
Sjöbo är SD-land. Sverigedemokraterna är största parti. I Sjöbo hölls en folkomröstning mot flyktingmottagande redan 1988.
Därför håller inte den vanliga förklaringsmodellen med uselt integrerade invandrarfamiljer där föräldrarna förlorat all auktoritet och barn släpps lösa i laglöst land.
Samtidigt fick jag i Sjöbo höra samma förklaring. Buslivet i skolan var en fråga om kulturen i samhället i stort. Dålig respekt för skola och lärdom. Dålig respekt för samhällets normer.
Möjligen, det är min egen tanke, skiljer sig Sjöbo från platser som Husby och Tensta i att föräldrarna har kvar sin auktoritet.
Men vilken auktoritet?
Jag tror inte att en högstadieelev har kommit på ordet ”feministfitta” själv när han smädar sin lärare.
Om man ska försöka förstå problemen både i invandrartäta områden och en plats som Sjöbo kan man lära av båda när det gäller utanförskap, kunskapsförakt, misstro mot myndigheterna och omvärld.
När min artikel publicerades fick jag en del brev som skyllde på invandrarna.
”EN FASANSFULL UTVECKLING SER VI I REALTID I VÅRAT LAND NÄR SVERIGE FYLLS UPP MED MÄNNISKOR FRÅN DOM VÅLDSAMMASTE KULTURERNA SOM FINNS HÄR PÅ JORDEN”, skrev en man.
”Som alltid invandringen, både roten och upphovet till förfallet. Någonting som du själv o dina gelikar på kaosblatte-propaganda blaskan importerat till Sverige”, skrev en kvinna.
”Gör en vild gissning på att det är en skola med 90% invandrare. Behöver inte ens gissa. Tack äckliga sossepolitik”, skrev en man.
”Eleverna som ställer till det i skolorna beror på invandringen … lägg fram fakta när du skriver…kanske för mycket begärt när du jobbar för Aftonbladet”, skriver en annan.
Min första reaktion var att brevskrivarna saknar förmåga att ta till sig information. De är för korkade helt enkelt. I några fall stämmer det säkert men jag fruktar att det är betydligt värre än så.
Breven är ett uttryck för ett fenomen som vi sett över hela västvärlden det senaste decenniet. Fakta spelar ingen roll. Vad du än förmedlar spelar ingen roll. Jag har min bild klar, du har din och jag är fullständigt ointresserad av vad du har att säga.
Eller snarare: Vad du än säger så bekräftar det min åsikt. Håller du med – bra. Håller du inte med visar det att du ljuger, undanhåller eller är förd bakom ljuset av De Onda Krafterna.
Allt detta känner vi till. Du, jag, vi alla. Det förstör samtalen, politiken och därmed våra samhällen. En del förespråkar samtal över klyftan. Utsträckta händer. Lyssna. Förståelse.
Kanske är det rätt metod. Kanske enda möjligheten framåt. För annars har vi inget samhälle mer.
Men när jag läser dessa brev i min inkorg, denna nihilism, detta förakt för fakta, detta grundmurade hat, blir jag dyster och tänker att det redan är för sent.