Dags för Sverige att ompröva sin coronastrategi?

Om några månader är äldre som riskerat dö i covid-19 räddade av ett vaccin.

Med det i bakhuvudet, borde Sverige göra som många andra länder i Europa, stänga ner för att rädda så många liv som möjligt fram tills vaccinet är här?

Det nya läget ger anledning att ompröva Sveriges coronastrategi.

Coronapandemin tvingar länder att hela tiden göra svåra avvägningar. Den kraftiga smittspridningen just nu sätter åter hårt tryck på sjukvården i många länder. Antalet döda ökar.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel gav i söndags besked om att landet går in i en kraftig lockdown från onsdag till mitten av januari. Alla icke nödvändiga butiker måste hålla stängt. Ingen alkohol får förtäras på allmän plats. Restauranger och caféer är redan stängda utom för hämtmat. Människor uppmanas att inte resa. Skolor och förskolor stängs.

Nederländerna meddelade i går att man går in i en liknande fem veckor lång nedstängning. I Italien får man inte ens resa över kommungränserna under julhelgen.

Trots att Sverige har de hårdaste restriktioner som rått sedan pandemin bröt ut skiljer vi ut oss genom att butiker, gym och krogar fortfarande kan hålla öppet mer eller mindre som vanligt.

På Nordstan i Göteborg trängdes folk.

Sverige är ett av de länder som just nu har störst smittspridning i Europa. I går vårdades fler på sjukhus i Sverige än någon gång tidigare under pandemin. Något som givetvis kommer att avspegla sig i dödstalen framöver.

I Tyskland är smittspridningen inte ens hälften så hög som i Sverige och ändå är man mer strikt.

Det är svårt att jämföra olika länder, inte minst eftersom lagstiftningen i många länder ger många andra regeringar starkare verktyg att ingripa för att begränsa människors rörelsefrihet.

Motstridiga intressen

Samtidigt är vi nu i ett läge där vaccineringen mot covid-19 redan kommit igång i Storbritannien och USA. Inom några veckor inleds den även i Sverige och övriga Europa.
Beroende på hur lång tid det tar att vaccinera de äldre och riskgrupperna så går det för första gången att se ett potentiellt slut på de höga dödstalen. Förhoppningsvis är alla i de grupper med störst risk att dö vaccinerade senast i april.

Det ställer oss inför en moralisk fråga. Hur mycket kan vi minska dödstalen fram tills vaccineringen genom att tillämpa ännu hårdare restriktioner?

Arkivbild.

Här står två intressen mot varandra.

Om restauranger, butiker och övrig icke nödvändig verksamhet stängs ner under en längre tid så innebär det stora ekonomiska påfrestningar. Företag kommer att gå omkull. Människor blir arbetslösa. Åtminstone så länge staten, i klartext de svenska skattebetalarna, inte går in och kompenserar dem.

Mot det står möjligheten att en kraftig nedstängning kan minska smittspridningen och rädda liv på kort sikt. Precis så länge att alla äldre hinner bli vaccinerade.

Eftersom perioden fram tills vaccineringen väntas vara klar är begränsad och överblickbar går det att göra en kalkyl över de ekonomiska kostnaderna och väga detta mot det antal människolov som man tror sig kunna rädda.

Det är ingen lätt avvägning men det är någonting de ansvariga måste göra.

En lyckad strategi

Hittills har Sveriges strategi varit att bara stänga ner precis så mycket som behövs för att sjukvården ska klara av sin uppgift. Detta för att minska övriga skador på samhället och för att åtgärderna ska vara långsiktigt uthålliga.

Statsminister Stefan Löfven.

Men i och med att vaccineringen startar inom kort har vi ett nytt läge där pandemins bortre gräns går att beräkna, förutsatt att det inte blir något strul med vaccinets distribuering eller att allvarliga, okända biverkningar plötsligt dyker upp.

Vaccinernas oväntat snabba intåg innebär att de länder som mer eller mindre lyckats stoppa smittan i dag framstår som vinnare.

När pandemins bortre gräns var okänd framstod exempelvis Nya Zeelands, Australiens och Kinas strategi att utplåna smittan som uthålligt tveksam när viruset hörjade vilt i omvärlden. Men om de kan hålla ut ett halvår till och hinna vaccinera sina befolkningar framstår deras strategi som i högsta grad klok och lyckad med låga dödstal som följd och en ekonom i som är på väg att återhämta sig.

I det nya läget är det rimligt att kräva att även Sverige åtminstone prövar om strategin bör förändras.