Meningen är att vi ska få det bättre
Högre ränta ska ge lägre prishöjningar
Mindre pengar i plånboken.
Det är vad riksbankens dubbelhöjning av räntan innebär för dig och mig.
Men syftet är det rakt motsatta.
Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen drämde till med den högsta höjningen av sin styrränta på 22 år, 0,5 procentenheter.
Riksbanken tror att den kommer att fortsätta höja räntan från dagens 0,75 procent till två procent i början av nästa år. Det hoppas man räcker för att hålla inflationen i schack. Mer om det lite senare i artikeln.
Effekten är solklar. Det svenska folkhushållet får mindre pengar att röra sig med.
Bolånen, framför allt de rörliga men på sikt även de bundna, kommer att bli dyrare vilket slår direkt mot hushållens plånböcker.
Även konsumtionslån kommer att bli dyrare. Exempelvis lån till bilen och eventuella andra lånefinansierade köp av dyrare varor. När den höjda räntan slår igenom beror på vilken typ av avtal man har.
Företagens lån blir också dyrare. En kostnad som de givetvis kommer försöka få sina kunder att betala. Det adderar till de höjda räntor som hamnar direkt i hushållens knän.
Mycket har hänt på det privatekonomiska området under det senaste året. Då var räntan noll, nu är den alltså 0,75. Då låg inflationen, prisökningarna, på två procent. Den senaste månadssiffran är sju procent.
Men, undrar den frågvise, varför höjer riksbanken räntan när vi redan fått det kärvare med ökande priser på snart sagt allt?
Jo, det är för att få bukt med prisökningarna. Eller rättare sagt få ner dem till en nivå där riksbanken vill ha dem, runt två procent.
Under mycket lång tid har räntorna varit låga. Detta i kombination med låg inflation har eldat på ekonomin till bastunivåer. Många har undrat hur länge det ska hålla. Tills nu, kan man konstatera.
Riksbanken och Stefan Ingves hoppas nu att torsdagens höjning tillsammans med de redan planerade räntehöjningarna ska pressa ner inflationen till fyra procent under nästa år och till två året därpå. Om inte kommer räntan höjas ännu mer än som nu prognostiseras.
Effekten på kort sikt av den höjda räntan är alltså att privatekonomin blir kärvare. Men i ett längre perspektiv är tanken att det alltså ska bli tvärtom. Bättre.
Ska man vara glad för det här? Eller misstrogen. Mitt råd är följande: Var glad.
Inflationen gynnar människor med mycket kapital. De kan köpa exempelvis fastigheter som nästan alltid stiger i pris och få otroligt bra förräntning på sina pengar. Lånen sjunker undan i takt med inflationen.
Den som inte har några tillgångar är däremot en given förlorare på hög inflation. Lönen minskar i köpkraft månad för månad.
I de franska president- och parlamentsvalen under våren stod ”le pouvoir dáchat, köpkraften, högst upp på dagordningen. Frågan är var den hamnar i det svenska riksdagsvalet?
När inflationen är sju procent betalar vi 107 kronor för det som nyss kostade en hundring.
