Vinstlotten blev hans livs största misstag
Han kom med två tomma händer.
Hustru och tre små barn. En lotteribiljett i bagaget. Green card lottery. Den sortens lotteri man aldrig tror att någon vinner, som mest verkar vara till för att upprätthålla lögnen om den amerikanska drömmen.
Vaidas hade inte ens fyllt trettio när han vann. Sålde huset och lämnade Litauen. Dottern var fem år, tvillingpojkarna tre. Varken han eller hustrun visste mycket om det nya landet, men valet föll på Chicago. Där fanns redan en litauisk koloni; många arbetade svart på byggen eller i restaurangkök. Själv började Vaidas som budkille. Sexton timmars arbetsdagar. Lärde sig blixtsnabbt varenda gata i Chicago. Lärde sig engelska.
Sexton år senare sitter han på ett flygplan över Atlanten.
Accenten är fortfarande tydlig.
Under de inledande tre timmarna av flighten – innan vi av misstag börjar prata – ser jag honom bara som en välväxt karl med rysk hockeytränarfrisyr.
Magen är så stor att han inte kan fälla ned bordet framför sig när flygplansmaten kommer. Brickan med kycklinggegga placerar han ovanpå magen.
Han har varit hemma i Kaunas och hälsat på föräldrarna.
– De börjar bli gamla.
Och medan vi passerar Grönland rullas hans livshistoria långsamt upp.
Det är den sortens scen vi känner igen från litteraturen, som i alla tider har fungerat som romanernas pausfågel; korta stycken där bikaraktärer kliver in i handlingen i syfte att skapa andrum och ny energi. Inte sällan är det människor som berättar sin livshistoria på flygplan eller tåg. Alternativt tystlåtna finska barpianister i romaner av Carl-Henning Wijkmark.
Glimtar av livsöden som flammar upp och försvinner.
Att just främlingar på flygplan blivit något av en litterär kliché har en enkel förklaring: den är sann. Ingen annanstans sitter man så länge och så nära en främling. Förtroendet som byggs av den ömsesidiga vetskapen om att man aldrig mer kommer att träffas.
Kanske just därför den märkliga ärlighet som uppstår när Vaidas återkommer till lotteriet, flytten:
– Biggest mistake of life.
Han skrattar uppgivet. Barnen till exempel. I hans hus ska de prata litauiska. Men tvillingpojkarna pratar engelska så fort ingen hör. Och när barnen hälsar på i Litauen är de som amerikanska turister, tycker att allt är fattigt och tråkigt.
Vaidas har gjort exakt det resa han hoppades göra. Den amerikanska drömmen: arbeta hårt, klättra. Nu äger Vaidas sitt eget åkeri med sju anställda. Familjen bor i en villa i en av Chicagos bättre förorter. Två bilar. Barnen går på college.
– Men vad är det för liv? Man jobbar, och sen dör man.
Vaidas skopar i sig det sista av kycklinggeggan.
Han kom med två tomma händer, nu har han mer än han orkar bära.
För övrigt...
… brukar jag inte vara särskilt framsynt. Men i december 2011 spådde jag dels att Håkan Juholt snart skulle sparkas (kanske ingen jätteskräll), dels att eftersmaken med tiden skulle bli fadd. I sossen Daniel Suhonens nya bok kommer fulspelet i ljuset. Och eftersmaken? Jodå, en smula fadd.
… är väl inte den stora överraskningen att det varit en sexskandal i ”Big Brother”. Det mest förvånande är att programmet fortfarande existerar. Vem visste det? Har de tittare?