Polisen Erik: Därför borde cannabis avkriminaliseras

Folkhälsomyndigheten vill se en utredning av lagstiftningen

Publicerad 2023-02-27

Den svenska narkotikapolitiken hör till de strängaste i hela västvärlden – och kampen mot knarket beskrivs som avgörande för att knäcka de kriminella gängen.

Men ingen vet om de tuffa tagen är effektiva.

– De styrande har varit helt ointresserade av att ta reda på hur det ligger till, säger Henrik Tham, professor i kriminologi.

29 692. Så många lagföringsbeslut gällande narkotikabrott fattades i Sverige 2021. Det gör knarket till en koloss i den svenska rättsapparaten. Den enda kategorin som är större är trafikbrotten.

– Den svenska synen är att varje konsumtionstillfälle och all hantering av narkotika är kriminell. Vår lagstiftning på det här området producerar en stor mängd brott, säger Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet.

Den hårda attityden etablerades i början av 1980-talet. 1984 slog riksdagen fast att målet för insatserna skulle vara att skapa ett samhälle fritt från droger. Fyra år senare kriminaliserades narkotikabruk.

– I Sverige etablerades tidigt bilden att vem som helst kunde hamna i ett problematiskt bruk och att hårda straff var ett effektivt sätt att avskräcka folk, säger Henrik Tham.

Henrik Tham, professor emeritus vid Stockholms universitet.

”Makten har låst fast sig”

De senaste åren har många krävt en översyn av den svenska narkotikapolitiken. En av aktörerna som efterlyst en granskning är Folkhälsomyndigheten.

”Myndigheten bedömer att narkotikastrafflagen inklusive kriminaliseringen av eget bruk från 1988 behöver utvärderas”, hette det i en rapport som lades på regeringens bord 2020.

– Vi menar inte att lagstiftningen är dålig men vi vill veta hur den fungerar och hur väl den uppfyller intentionerna, säger enhetschef Joakim Strandberg.

– Vi får signaler om att polisen återkommande griper samma personer för de här brotten. Då kan man fråga sig om unga som använder narkotika verkligen upptäcks tidigt och får den vård som de behöver.

Men såväl den förra som den nuvarande regeringen har varit kallsinniga till en genomlysning.

– De som sitter på makten har låst fast sig vid åsikten att den svenska narkotikapolitiken är bra och att bruk måste bekämpas till vilket pris som helst, säger Henrik Tham.

Skärper straffen ännu mer

Björn Johnson är professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Enligt honom finns det många tecken på att de hårda nyporna inte biter särskilt bra.

– Vi har ett ökande missbruk, en hög narkotikadödlighet och en ganska unik gängbrottslighet. Detta trots att polisen haft ett väldigt starkt fokus på gatunivån och enskilda brukare i många år.

Erik Petschler jobbar som dialogpolis i Stockholm.

Men även inom polismyndigheten finns kritiska röster. En av de starkare tillhör Erik Petschler, som jobbat som polis i Stockholm i snart 13 år. Han har i flera år drivit opinion för att avkriminalisera eget bruk av cannabis.

– Jag anser att det är ett oproportionerligt ingrepp i människors integritet att ta urin- och blodprov för att beivra bötesbrott.

– Men det finns också ett filosofiskt perspektiv. Det är orimligt att betrakta människor som har ett missbruk som kriminella. Och när det gäller människor som brukar droger utan att det går ut över deras hälsa eller sociala relationer så har jag svårt att se varför de ska vara föremål för rättsväsendets intresse.

Än så länge visar dock Ulf Kristerssons regering inga tecken på att vilja vika av från den gamla linjen. I juli ska en ny lag träda i kraft som innebär att straffen för narkotikabrott skärps ytterligare.

– Det mest effektiva sättet att få till stånd en riktig preventiv effekt på efterfrågan är att säkerställa att de som säljer knarket blir rejält jagade och rejält straffade. Då kommer också många fler som köper åka med i samma sväng, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M), när saken diskuterades i SVT:s ”Agenda”.