Politiker: Så vill vi göra med vården

Uppdaterad 2018-08-29 | Publicerad 2018-04-26

1. Vilka är de tre största problem i vården?

2. Hur mycket pengar tänker ni satsa på vården framöver?

Kristdemokraterna

Acko Ankarberg Johansson, vårdpolitisk talesperson:

1. – Vårdköerna har nära nog fördubblats sedan 2014. Drygt 90 000 personer väntar i dag på ett första specialistbesök eller operation längre än vad lagen tillåter. Systemet med 21 olika landsting gör vården ojämlik. Den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet patienten bor. Vi har för lite primärvård. Det gör att för många personer söker sig till akuten istället för vårdcentralen – trots att de inte behöver sjukhusvård.

2. – Vi satsar 27,5 miljarder mer än regeringen på vård och omsorg under 2018-2020. Vi vill återinföra prestationsbaserade medel som kömiljarden för att kapa köerna och stärka rätten att få god vård i tid. Staten måste ta huvudansvaret för sjukvården för att alla – i hela landet – ska få tillgång till högkvalitativ vård. Vi stärker primärvården för att öka tillgängligheten genom mer flexibla öppettider så som kvällar och helger – akuten avlastas och resurser styrs till de med störst behov.

Acko Ankarberg Johansson (KD).

Socialdemokraterna

Annika Strandhäll, socialminister:

1.– Vården behöver bli mer tillgänglig och vårdköerna bli kortare. Det hänger på att vi får mer personal som också hinner och orkar ge en bra vård. Vården måste också bli mer jämlik – det ska inte spela någon roll var i landet du bor för vilken vård du får.

2. – Fler satsningar på hälso- och sjukvården kommer i vårt valmanifest.

– Regeringen satsar mer än 13 miljarder kronor på vården och landstingen för 2018. Det handlar bland annat om satsningar på förlossningsvård, cancervård och psykiatri, samt om satsningar på personalen. Mycket av detta fortsätter kommande år.

– Vi vill höja de generella statsbidragen med minst 20 miljarder till 2022. En stor del kommer att gå till landstingen. Vi vill ha 14 000 fler anställda inom vården. 

– Vi vill också satsa 250 miljoner 2019 och 500 miljoner från 2020 på fler ambulanser och ambulanshelikoptrar, samt 500 miljoner om året på en bättre cancervård.

Annika Strandhäll (S).

Vänsterpartiet

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson:

1. – De största problem inom vården är att den är ojämlik, otillgänglig och bristen på satsningar på personalen. Det finns stora skillnader i hälsa och tillgång till vård. Skillnaderna är såväl regionala och socioekonomiska som köns- och åldersmässiga. Var man än bor i landet ska det finnas förutsättningar för en bra och likvärdig vård. I en del landsting råder brist på vårdplatser, i andra saknas personal eller har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Hur sådana problem ska lösas hänger ihop med vilka resurser som i framtiden kommer att finnas och hur de fördelas. Vänsterpartiet ser ett behov av en generell resursförstärkning till vården.

2. – Under innevarande mandatperiod har vi genomdrivit stora budgetsatsningar på hälso- och sjukvården, vi ser dock att det finns ett mycket stort behov av att göra ytterligare satsningar på området, men har ännu inte tagit ställning till exakt fördelning och storlek på dessa satsningar.

Karin Rågsjö (V).

Centerpartiet

Anders W Jonsson, vårdpolitisk talesperson:

1. – Långa vårdköer och för få som har en fast läkarkontakt, brist på utbildad personal samt bristande stöd för personer som lider av psykisk ohälsa.

2. – Vi har inte lagt fram vår budget ännu. Vi har dock sedan tidigare aviserat att vi vill se en tillgänglighetsmiljard som premierar landsting och regioner som kan korta köerna, 600 miljoner kronor på betald utbildning åt specialistsjuksköterskor, 300 miljoner kronor på kortare köer inom BUP samt 1,2 miljarder kronor på en ny vårdform som ska öka tillgången till stöd för personer med psykisk ohälsa.

Anders W Jonsson (C).

Miljöpartiet

Jan Lindholm, vårdpolitisk talesperson:

1. Stafett-personal ska så långt möjligt ersättas med fast personal och personalen utökas i primärvården för ökad tillgänglighet samt för bättre kontinuitet i vårdkontakterna. Vi vill skärpa vårdgarantin och göra primärvården köfri. Vårdcentralerna ska rustas för att även kunna möta den växande psykiska ohälsan som idag är den främsta orsaken till sjukskrivning. Köerna till BUP ska kortas så att barn och unga som mår psykiskt dåligt kan få hjälp snabbare.

2. – Vi vill bygga ut den nära vården, utveckla möjligheterna till digitala vårdbesök, samt stärka välfärden genom höjda generella statsbidrag till kommuner och landsting. Miljöpartiets medlemmar beslutar om slutgiltigt valmanifest på kongressen 25-27 maj. Vad som dock redan är klart är att Miljöpartiet i regering har aviserat 5 nya välfärdsmiljarder 2019 och sedan en höjning till 10 miljarder 2020. Dessa pengar kommer bland annat gå till att stärka vården.

Jan Lindholm (MP).

Liberalerna

Anna Starbrink, vårdpolitisk talesperson:

1. – Väntetiderna: Människors frihet och livskvalitet begränsas av att vänta för länge på vård. Köerna har växt dramatiskt sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog bort kömiljarden. Den ska återinföras.

Bristande samordning: Vården behöver hänga ihop bättre för dem som behöver mycket och komplicerad vård. Erbjud alla en fast husläkare.

Arbetsvillkor: Det måste löna sig att jobba i vården. Sjuksköterskor ska få karriärtjänster, och hjälp av fler undersköterskor och vårdbiträden.

2. – Liberalerna vill satsa cirka 1 miljard mer per år än regeringens nuvarande budget i riktade statsbidrag (totalt cirka 8 miljarder per år). Våra viktigaste satsningar är fasta husläkare till vårdcentralerna, fler vårdbiträden, högre lön till specialistsjuksköterskor och en modern kömiljard. De statliga satsningarna är dock knappt 3 procent av sjukvårdens totala kostnader. De kan göra nytta om de är smart utformade, men viktigast är att pengarna som redan finns i landsting och regioner används klokt och effektivt.

Anna Starbrink (L).

Sverigedemokraterna

Per Ramhorn, vårdspolitisk talesperson:

1. – Tillgänglighet och vårdköerna. Vårdpersonalens arbetsförhållanden och kompetensförsörjning. Ojämlik vård i landet.

2. – Vi satsar 13 miljarder mer än regeringen över en treårsperiod, (2018–2019–2020) på bland annat att ta bort vårdköerna och öka tillgängligheten i sjukvården. Vi vill införa en ny månadsgaranti där specialistvård garanteras inom totalt 30 dagar och vid särskilt allvarliga diagnoser, som cancer, ska maximal väntetid vara 14 dagar. Vi vill ta bort delade turer, skifttjänstgöringen, införa legitimation på undersköterskor, sjuksköterskor ska kunna studera till specialistsjuksköterska med bibehållen lön, rätt till deltid och heltid. Vi vill även ta bort karensdag för sjukvårdspersonal. På längre sikt vill vi förstatliga vården.

Per Ramhorn (SD).

Moderaterna

Camilla Waltersson Grönvall, vårdspolitisk talesperson:

1. – Det absolut största problemet är de långa vårdköerna och att patienter tvingas vänta på att få hjälp. Köerna har fördubblats sedan 2014. Vi anser också att villkoren för vårdens medarbetare måste förbättras. Slutligen behöver vi bygga ut den nära vården.

2. – Vi avsätter hela tre miljarder kronor för att snabbt korta köerna. Våra övriga satsningar på hälso- och sjukvården kommer att presenteras i vårbudgetmotionen i början av maj.

Camilla Waltersson Grönvall (M).