17-åringen greps på moped – med fem pistoler

Publicerad 2017-02-19

En 17-årig Malmöbo greps i höstas på en moped med fem skarpladdade pistoler.

Polisen misstänker att han är en ”mula”, en som transporterar vapen på uppdrag av äldre kriminella.

Samtidigt är 17-åringen en älskad bror och son som familjen länge kämpat för.

– Jag blev lättad när jag hörde att han blev gripen. Jag var rädd att han var död, säger 17-åringens storebror.

Kvällen den 18 september 2016 övergår sakta till natt och en ung man i Malmöstadsdelen Rosengård börjar bli allt mer desperat.

Han ringer och smsar till sin lillebror.

23:12 ”Mannen svara”.

23:28 ”Varför gör du så?”

23:55 ”Mannen svara ja vill veta om det hänt något”.

Han ringer ett sista samtal 03:11. Men förgäves. Lillebroderns telefon förblir tyst.

Nästan samtidigt, klockan 03.10, skriver en hundförare hos Malmöpolisen ett PM om sin insats under natten:

”Hundpatrull stod på Kastanjegatan och pratade då vi hörde en moped som kom körandes i riktning mot oss. När vi såg mopeden gick vi ut i gatan för att stoppa den. När vi gick ut bromsade mopeden in för att försöka undkomma. Jag sprang då mot mopeden och försökte få tag i passageraren som satt bak. Jag missade och mopeden försvann in i bostadsområdet vid Kastanjegatan 4. På mopeden satt två mörkklädda personer. Mannen där bak var helt svartklädd med keps och luva uppdragen över huvudet”.

Hundföraren lyckas gripa en av killarna. I buskarna där han försökte gömma sig hittas en silverfärgad jugoslavisk pistol av märket Zastava. En rysk Makarov plockas upp inte långt därifrån i en villaträdgård.

Hundföraren skriver vidare:

”När jag blev avlöst på gripandeplatsen tog jag mig till mopeden som anträffats på Kastanjegatan 4. När jag kom dit tog jag ut min tjänstehund Hero och påbörjade spårning från mopeden. Hero tog direkt upp ett spår som ledde fram till den plats på plantangången där pistolen anträffades. I mopeden anträffades ytterligare tre pistoler”.

Tillbaka till Rosengård och storebrodern. Den 19 september knackar tre poliser på hemma hos honom. Med sig har de ett beslut om husrannsakan. De letar igenom lägenheten men hittar ingenting. När de åker därifrån känner storebrodern lättnad. Han är nästan glad.

– Jag befarade att han blivit dödad när han inte svarade.

Det har gått fem månader sedan Malmöpolisens hundförare grep hans 17-årige lillebror. Han dömdes, mot sitt nekande, för att ha transporterat sammanlagt fem pistoler.

Han har sin låga ålder att tacka för att det blev vård på ungdomshem och inte fängelse. Nu befinner sig 17-åringen långt ifrån Malmö.

– Jag hoppas att han får hjälp där. Och att han sen flyttar långt härifrån. Jag är orolig för honom, säger hans mamma till Aftonbladet.

Vi ska återkomma till henne och storebrodern. Men först måste vi försöka besvara frågan hur det kommer sig att en 17-åring grips med fem skarpladdade pistoler.

Närpolischefen Andy Roberts, som länge jobbat med gängen i Malmö, är inte förvånad.

Att unga används som ”mulor” för att transportera vapen, narkotika, ammunition åt de äldre är inget nytt, vilket Aftonbladet och andra medier har skrivit om.

– Att de här vapnen skulle användas i gängmiljön är utan tvekan. 17-åringen ingår i de nätverk vi tittar på, säger Andy Roberts.

Närpolischefen tror inte på 17-åringen när han säger att han varken åkte på mopeden eller känner till några vapen.

När han greps hade 17-åringen trädgårdshandskar på sig. (”Jag brukar hjälpa till med trädgården”, förklarar han för polisen. ) Han bar också en skottsäker väst. I förhör säger han att han känner sig hotad. (”Det kanske inte är sant att jag är hotad. Men jag har fått höra grejer”, säger han i förhör).

17-åringens oro var inte helt obefogad, enligt en poliskälla. Inte långt innan han greps inträffade en skottlossning i området.

En ung man blev skjuten i ryggen och ”skjuter man någon i ryggen kunde han lika gärna ha dött”, som poliskällan uttrycker det.

– Offret ville inte samarbeta. Det är inget ärende vi kan lagföra trots att vi kanske vet vem som gjorde det, säger Aftonbladets uppgiftslämnare.

Den skjutne är vän med den unge man som polisen tror åkte på mopeden tillsammans med 17-åringen. Men han lyckades fly.

Polisens huvudtes är att 17-åringen och hans medpassagerare bara var vapenkurirer. Men Aftonbladets källa, väl insatt i hur den undre världen i Malmö fungerar, lägger fram en annan teori:

– De kan också vara så att de rustade för krig mot den andra sidan. Men det är inget vi kan bevisa.

Hur blev det så här?

I beslutet att tvångsomhänderta honom enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, skriver socialtjänsten bland annat att 17-åringen ”haft mångårig kontakt med Individ- och familjeomsorgen (IoF) med anledning av utagerande beteende, skolproblematik och oro från mamman”.

Pojken verkar inte inse vilka risker han utsätter sig för när han begår brott och knarkar, tror handläggaren.

Hon skriver vidare: ”det är tydligt att 17-åringens mamma vill att 17-åringen ska utvecklas positivt samtidigt som hon har svårigheter att vägleda och gränssätta honom”.

Till Aftonbladet säger mamman att hon gjort allt hon kunnat. Hon kom till Sverige från ett land i Mellanöstern i slutet av 1990-talet, är idag egen företagare, bor i hus. Det gick ingen nöd på 17-åringen ekonomiskt. Ibland försökte hon erbjuda märkesjackor och utlandsresor i utbyte mot att sonen skulle lägga av med drogerna och brotten.

Hon satte honom i en friskola i ett av Malmös bättre områden. Men pojkens slutbetyg därifrån är nedslående läsning.

Han avslutade nian med åtta F (underkänt), sju E (lägsta godkända betyget) och ett C i hem- och konsumentkunskap. Höstterminen hade han 112,1 frånvarotimmar. I åttan var han borta från undervisningen i sammanlagt 175 timmar.

– Jag har fyra andra barn som sköter sig. Jag vet inte varför han inte gör det, säger mamman.

Hans äldre bror jobbar själv med ungdomar på glid. Han vet inte hur många gånger han försökt tala 17-åringen till rätta.

– ”Alla dina bröder jobbar, ingen i familjen håller på med kriminalitet, varför ska du göra det då?”, brukade han fråga honom.

Efter en i raden av skottlossningar i Malmö ställde storebrodern honom mot väggen igen. ”Vill du stå på tur nästa gång?

Och 17-åringen kom gång på gång med löften. Han skulle sluta hänga med kriminella, sluta röka gräs, ta kokain och tjuvåka på stulna mopeder (också brott han är dömd för).

– Veckan innan han åkte fast med pistolerna sa han till mig att han tänkte skärpa sig, säger storebrodern.

Han har också funderat mycket på varför lillebrodern inte valde samma väg i livet som han.

Dåligt umgänge är en av anledningarna. 17-åringen började hänga med fel personer, tyckte att det var coolt med gängstilen, att få status och tjejer.

Sena hemkomster ledde till bråk med styvpappan (”det är inget hotell, du kan inte komma och gå när du vill”). Han flyttade ut från mamman, först till sin biologiske far, sen till storebrodern.

Även storebrodern försökte sätta gränser. Han väckte 17-åringen för att han inte skulle missa skolan. Ibland lydde han, ibland hittade han lillebrodern sovandes när han kom hem efter arbetet.

– Men jag ville inte heller vara för hård mot honom. Jag försökte hela tiden förklara att han måste göra det för sin, inte för min skull.

Deras mamma hoppas att straffen skärps så att de kriminella försvinner från gatorna. Hon vill inte tro på att hennes son verkligen hade pistoler med sig. Hans DNA fanns inte på något av vapnen. (”För att jag vet att jag inte haft något vapen på mig”, som han säger i förhör).

Mamman tror att sonen blev lurad i allting.

– När jag träffade honom efteråt verkade han konstig. Som om han var drogad, säger hon.

Innan vi lägger på ber hon mig skriva en uppmaning till alla Malmöpappor.

Frånvarande pappor, pappor som inte bryr sig och pappor som har förlorat kontrollen över sina pojkar är en av förklaringarna till den utbredda ungdomskriminaliteten i Malmö, enligt polisen och socialarbetare.

– De måste engagera sig mer. Vi mammor kan inte göra allt själva, säger 17-åringens mor.