Oenighet inom Alliansen kring Nato

Publicerad 2018-01-08

Det råder oenighet inom Alliansen kring vägen fram till ett svenskt Nato-medlemskap.

När Försvarsberedningens senaste rapport presenterades lyckades de fyra partierna inte enas kring en gemensam linje.

– Det är naturligtvis inte bra, säger Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman.

På söndag inleds Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Under tre dagar ska företrädare från politiken, försvaret och myndigheter diskutera säkerhets- och försvarspolitik.

En av deltagarna är Natos generalsekretare Jens Stoltenberg och som vanligt är ett eventuellt svenskt medlemskap i försvarsunionen något som diskuteras friskt inför konferensen.

De senaste åren har den politiska kartan i frågan ritats om rejält då flera partier svängt. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är fortfarande emot ett medlemskap, men hösten 2015 röstade både Centerstämman och Kristdemokraternas riksting för att Sverige bör ansluta sig till Nato.

Det innebar att alla Allianspartierna nu var inne på samma linje, då både Moderaterna och Liberalerna varit positiva till ett medlemskap sedan tidigare.

Oenighet inom Alliansen

Men C sa samtidigt att en anslutning bör ske i bred politisk samsyn i Sverige och att man gärna ser att Finland går med samtidigt.

Och trots att Alliansen nu är enad i målet i frågan är man inte eniga om när. Inför valet 2018 har man fortfarande inte gett något konkret besked om hur man ska gå vidare i frågan om man vinner regeringsmakten.

Och när Försvarsberedningen lämnade över senaste rapport till regeringen blev skiljelinjerna återigen tydliga då Alliansen inte lyckades enas kring en gemensam linje i Nato-frågan.

M, KD och L skrev en gemensam reservation där man kritiserade regeringen och poängterade att ”det är hög tid för Sverige att ansöka om medlemskap i den transatlantiska säkerhetsalliansen Nato”.

Den reservationen vill C inte skriva under. Partiet lämnade in en egen reservation där man nöjde sig med att skriva att ”det är därför vår uppfattning att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.”

Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för L, säger att han uppfattar oenigheten som att M, KD och L är ”lite mer fokuserade på själva anslutningsprocessen”.

– Jag uppfattar det som att vi har lämnat argumentationen om varför ett Nato-medlemskap behövs bakom oss. Vi befinner oss lite längre fram i processen helt enkelt. Det betonas genom att vi använder oss av uttrycket det är hög tid att nu ansöka om medlemskap i Nato.

”Naturligtvis inte bra”

Han säger att det är problematiskt att de fyra partierna inte kunde enas.

– Ja, det är det ju. Nu representerar jag ett parti som velat gå med i Nato sedan 1999 och det finns andra partier i Alliansen som har ett färskare beslutsdatum. Det är en process, men det är klart att när vi får en skiljaktig formulering i de här avvikande meningarna i beredningen så är det naturligtvis inte bra.

Widman säger dock att han inte vill överdramatisera åsiktsskillnaderna.

– Jag tror att den här skillnaden som vi ser handlar mer om tempo än om inriktning.

Daniel Bäckström, C:s försvarspolitiska talesperson, menar tvärtemot Widman att åsiktsskillnaderna inte är något problem.

– Nej, det är inget problem. Vi är väldigt överens om vikten av ett Nato-medlemskap. Vi vill alla gå med så fort det går. Men det finns en liten nyansskillnad. De andra tycker att man ska skriva att det ska ske nu, medan vi tycker så snabbt det är möjligt. Det är den praktiska skillnaden om när det är möjligt.