L-offensiv: Så ska religionen ut ur skolan

Publicerad 2019-10-04

Liberalerna skärper tonen kring religiösa friskolor – inga religiösa inslag ska tillåtas under skoldagen.

Partiledaren Nyamko Sabuni utlovar samtidigt en kraftfull offensiv kring integrationsfrågorna.

– Vi hade ledartröjan i början av 2000-talet , vi vill tillbaka dit nu, säger hon.

Samtidigt utses Robert Hannah till ny integrationspolitisk talesperson för partiet.

Frågan om religiösa friskolor har tidigare splittrat Liberalerna. Det slutade i en intern kompromiss som innebar att man ville se ett förbud mot nyetableringar, men att de skolor som finns ska få vara kvar.

Men i en intervju med Aftonbladet ger partiledaren Nyamko Sabuni och Robert Hannah, som nu utsetts till ny integrationspolitisk talesperson för L, ett nytt besked i frågan.

Inför höstens landsmöte har partistyrelsen enats om ett förslag som innebär att inga religiösa inslag ska få finnas under en sammanhållen skoldag.

Redan i dag är det förbjudet med sådana inslag under lektionerna, inte på raster, luncher eller utflykter.

– Förslaget är ett sätt att verkligen säkerställa att barnet frivilligt väljer om man vill deltaga i religiösa aktiviteter, säger Robert Hannah.

Han säger att frågan är mycket viktig ur integrationssynpunkt.

– Religiösa friskolor ligger ofta i utsatta områden. I dag splittrar man eleverna utifrån religiös tillhörighet. Vi vill öppna upp de här skolorna för fler barn, kunna blanda och förbättra integrationen.

L skärper tonen kring religiösa friskolor

Flera andra partier, bland annat Socialdemokraterna, vill se ett totalförbud mot religiösa friskolor. Men i Januariavtalet, där C och L gjorde upp med regeringen, blev kompromissen att ett förbud mot nyetableringar ska utredas.

Nyamko Sabuni säger att L:s nya förslag är ett bra sätt att komma åt det riktiga problemet, utan att de befintliga skolorna behöver stänga. Men de måste respektera en sammanhållen skoldag. Hon säger att frågan är principiellt mycket viktig, även om bara ett 60-tal religiösa friskolor finns i Sverige.

– Vi kan inte uppmuntra religiösa skolor i en sekulär stat. Problemet kan uppfattas som litet i ett nationellt sammanhang, men det är stort i vissa stadsdelar.

Det nya förslaget från L är också tänkt som startskottet för en politisk offensiv för partiet. Sabuni säger att man ska ta tillbaka den ledartröja man hade i integrationsfrågorna i början av 2000-talet.

Hon målar upp en på flera sätt mörk bild av dagens Sverige, med fler utsatta områden, sämre skolresultat, ökad brottslighet och hög arbetslöshet bland invandrare.

Sabuni utlovar integrationsoffensiv

Då, i början av 2000-talet, var hon en av flera liberala politiker som under ett par år levererade politiska förslag som väckte stor uppmärksamhet och en hel del kritik, som krav på språkkrav för medborgarskap.

– Problemen vi såg då har cementerats och ökat, inte minst med tanke på hur många människor som kom 2015-2016. Vi behöver tänka framåt och ge svar på de frågor människor i dag kanske ännu inte är medvetna om.

Robert Hannah fyller i:

– Vi ska hålla en rak linje och fokusera på de problem och utmaningar som finns i samhället. Vi kommer inte vara rädda för att bli kritiserade.

L-topparna lyfter fram flera saker som är viktiga att ta tag i. De tycker att det varit för mycket fokus på etableringsfasen, som handlar om de första två åren en nyanländ är i Sverige.

Som ett led i det vill Sabuni höja värdet av medborgarskapet, något även Moderaterna pratat om.

– Under alla år har svenskt medborgarskap inte betytt någonting, nu kommer vi börja fylla det med innehåll.

Vill undersöka klansamhällen

Utöver språkkrav ser hon gärna mer fokus på att nyanlända får lära sig mer om det svenska samhällets grund, och att det följs upp mer.

– Folk behöver introduceras i vardagen, men också i den svenska demokratiska demokratins utveckling med jämställdhet och barnens egen rätt som autonoma individer.

Menar du någon typ av prov i frågorna för att kunna få medborgarskap?

– Nu försöker vi beskriva vad det svenska medborgarskapet betyder. Språket är viktigt, men det kulturella svenska är viktigt också. Hur det sen kan komma att se ut, det får vi studera.

Sabuni vill också se mer fokus på parallell- och klansamhällen bland nyanlända i utsatta områden.

– Vi måste lära oss att förstå vad det betyder och hur det drabbar enskilda människor, det är ett steg i att börja lösa en del av de integrationsproblem vi har.