Motigt för Andersson, Kristersson och Åkesson

De största partierna har problem – på olika sätt

Dystert. Dystrare. Dystrast.

Tillvaron för de tre största partierna kan lättast beskrivas som olika nyanser av grått enligt Aftonbladet/Demoskop.

Magdalena Andersson, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har det helt enkelt lite motigt. På olika sätt.

Förändringarna i april månads första väljarbarometer är jämfört med dramatiken i mars ganska beskedliga.

Men det finns ett genomgående drag. Ledarna för de tre största partierna har problem – men av olika karaktär.

Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna tappar stöd för andra månaden i rad. I februari låg det på 19,2 procent. Nu är det nere på 17 procent. Tappet motsvarar nästan 145 000 väljare.

Stödet för SD är nu det sämsta sedan augusti 2017. Det är snart fem år sedan, före förra valet.

Jimmie Åkesson (SD).

Det är tyvärr inte mycket Jimmie Åkesson och hans partikamrater kan göra åt den dystra vändningen stödet för deras parti har tagit. Den beror på kriget i Ukraina.

Det innebär bland annat att andra partier än de två regeringsbärande, Socialdemokraterna och Moderaterna, upplevs som mindre relevanta. Men i Sverigedemokraternas fall tillkommer ytterligare en, försvårande, faktor.

Partiet upplevs som svajigt i sin syn på Vladimir Putins auktoritära och våldsamma regim. Ett exempel är att riksdagsledamoten Roger Richthoff nyligen lade ut Putinpropaganda på nätet. Han skulle ha uteslutits ur SD om han inte frivilligt lämnat partiet vilket han gjorde. Han sitter dock var i riksdagen som politisk vilde.

Ulf Kristersson (M) har i alla fall ett lag, skriver Lena Mellin.

Om Ulf Kristersson (M) bara brydde sig om sitt eget parti hade han inte några bärande skäl för att se dystert på tillvaron. Stödet ligger i dag drygt tre procent över valresultatet 2018.

Men tillsammans samlar de partier som han vill regera tillsammans med eller med stöd av ”bara” 47,7 procent av väljarna. Motståndarnas uppbackning är högre.

Men Kristersson har i alla fall ett lag, fyra partier som vill att han ska bli Sveriges näste statsminister.

Han vill bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna och kanske också Liberalerna, förutsatt att de kommer in i riksdagen. Nu har de legat under 4-procentsspärren i två år i rad.

Däremot säger Kristersson att han inte vill ha med Sverigedemokraterna i sin regering. De ska däremot samarbeta med dem.

Om den planeringen håller hela vägen ut återstår att se. Just nu har Kristersson i alla fall matematiken emot sig. Han skulle förmodligen inte klara en statsministeromröstning.

Magdalena Andersson, statsminister och S-ledare, har inte heller anledning att göra några sura miner om hon bara ser till sitt eget parti.

Stödet fick en kraftig skjuts uppåt i förra månadens mätning. Orsaken var kriget i Ukraina. Trots ett tapp på nära en procentenhet i den här mätningen ligger stödet fortfarande över valresultatet, i april med drygt tre procentenheter.

Men Andersson har inga allierade. Det är hennes största problem om man tittar bortom valdagen.

Sedan Januariavtalet mellan S, MP, C och L sprack i somras och Miljöpartiet hoppade av regeringen i november befinner sig Socialdemokraterna på en soloseglats.

Det kommer inte att hålla om Andersson vill bli omvald som statsminister efter valet i höst. Då får inte 175 ledamöter rösta emot henne.

De fyra partier som inte ingår i Ulf Kristerssons högeropposition, S, MP, C och V, samlar i april 51,1 procent av väljarna.

Statsminister Magdalena Andersson (S).

Men trots att det är en majoritet är det inte säkert att det räcker, sett ur Magdalena Anderssons perspektiv. De fyra partierna är inte ens ense om vem de vill ha som statsminister. C pratar inte med V och har inga planer på att göra det. MP är sura på S.

Andersson har siffrorna på sin sida, i alla fall i den här mätningen. Ändå ser det mörkt ut. Hon har inga kompisar.

Mätningens största förändring är KD:s tapp på 1,1 procentenheter, Socialdemokraternas förlust på 0,9 procentenheter och Moderaternas lika stora uppgång.

I övrigt kan man notera att S och V fortsätter att vara något av kommunicerande kärl. Ökar stödet för den ene går det ner för den andre och vice versa.

Detsamma gäller Moderaterna, KD och SD, de byter ofta väljare med varandra. Just nu tar M från de andra två.

Frågan som ställdes var: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?

Siffror inom parentes visar skillnaden mot förra mätningen för en månad sedan.

Aftonbladet/Demoskop

Så skulle vi rösta om det vore val i dag

  • Vänsterpartiet: 8,1 procent. (+ 0,7 %)
  • Socialdemokraterna: 31,5. (- 0,9)
  • Miljöpartiet: 3,5. (+ 0,6)
  • Centern: 8,0. (+ 0,5)
  • Liberalerna: 2,4 (+ 0,2)
  • Kristdemokraterna: 5,4. (- 1,1)
  • Moderaterna: 22,9. (+ 0,9)
  • Sverigedemokraterna: 17,0. (- 0,5)
  • Övriga: 1,2. (- 0,4)

Förändringen avser skillnaden mellan april månads väljarbarometer och den som gjordes i mars.

Så gjordes undersökningen

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten, 18 år och äldre.

Fråga: ”Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen i dag.

Undersökningsperiod: 29 mars–5 april 2022.

Metod och urval: Undersökningen är genomförd inom ramen för Iniziopanelen som speglar svenska folket samt en onlinepanel som rekryteras genom ett samarbete med drygt 400 webbplatser.

Antal genomförda intervjuer: Undersökningen omfattar 2 199 intervjuer och är genomförd som en webbundersökning.

Vägning: Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val.

Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!

Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ANNONS