”Vi kan testa 100 000 men kommer inte upp i utförda tester”
Mikael Damberg om krishantering, att efterträda Löfven och fotbollen
Uppdaterad 2020-05-14 | Publicerad 2020-05-13
Coronakrisen har helt förändrat regeringens inre liv.
Men också avslöjat stora brister i svensk beredskap och förmåga att agera snabbt för att få igång masstestning.
– Vi har en möjlighet att testa 100 000 i veckan, men vi kommer inte upp i den nivån i utförda tester, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).
Ansvaret för krishanteringsfrågor sorterar i regeringen under Mikael Damberg.
Hans statssekreterare Elisabeth Backteman leder de dagliga möten som hålls mellan olika ministrars närmaste medarbetare, men också krishanteringsrådet där myndigheternas generaldirektörer deltar.
”Kastat om”
I princip allt som görs i dag har koppling till pandemin.
– Det här har kastat om nästan allting, för mig och hela regeringen. Det finns vissa processer som löper på, för mig till exempel kring gängkriminaliteten och hur vi växer polisen, men i övrigt så är våra resor i landet inställda, vi har digitala möten, allting handlar om att ha nära dialog med myndigheterna för att hantera coronakrisen så bra som möjligt, säger Damberg.
Organisationen står i permanent krisläge och alla beredningar handlar om insatser med anledning av viruset.
– Vi försöker titta på scenarios framöver, vad som kan bli nästa fas och vi förbereder oss för ett värre läge om det skulle behövas.
Även kommunikationsarbetet har förändrats.
Det är mer samordnat nu än tidigare mellan de olika departementen och pressträffar sker ofta i samarbete med berörda myndigheter.
– När de har mer att berätta så gör vi det kopplat till varandra, så att det inte blir ett för splittrat budskap. Det offentliga Sverige försöker tala med en röst för att människor ska förstå vad som gäller och vad det är för nya initiativ som tas.
Livsviktig utrustning saknades
På onsdagen besökte Mikael Damberg ABF i Botkyrka/Salem där ungdomar från Alby fritidsgård tillverkar visir till äldreomsorgen.
Liknande initiativ har tagits runt om i landet sedan det stod klart att Sverige saknar lager av nödvändig utrustning.
Enligt inrikesministern har pandemin satt fingret på brister i den svenska beredskapen.
Allra tydligast har detta blivit i just frågor om skyddsutrustning.
– Det led vi av väldigt länge. I Sverige avvecklade vi det civila försvaret på 90-talet, vi har inga beredskapslager längre, inte inhemsk produktion. Det är en svaghet i den svenska krishanteringen. Finland hade det på ett annorlunda sätt, sedan innebär inte det att de helt klarar sig, men de hade ett bättre utgångsläge än vi hade.
Planer – men inga lager
Skulden lägger han på alla som styrt Sverige under avvecklingen, hans eget parti och andra. Men också på kommuner och regioner som inte levt upp till ställda krav.
– Det fanns inte de här lagren som lagen sa att verksamhetsutövare skulle ha. Det fanns pandemiplaner men inte skyddsutrustning.
Bristerna har fått staten, regeringen, att gripa in mer än normalt i Sverige, framhåller han.
Bland annat genom att man gav Socialstyrelsen ett uppdrag att ta ansvar för inköp av utrustning – och att kunna omfördela inom Sverige vid behov.
Framåt blir det viktigt att prioritera att bygga upp den svenska förmågan igen, framhåller Damberg. Att stärka civilförsvaret och förmågan att även hantera andra kriser.
– Inför sommaren har vi nu starkare beredskap också för bränder. Helikopterresurser och skopande flygplan som kan hjälpa till. Vi tar område för område för att se vad vi har för svagheter.
På frågan om regeringen inte borde ha gjort mer för att säkerställa att Sverige skulle klara en eventuell kris, svarar Damberg att ett sådant arbete inleddes under förra mandatperioden. Men inte hann slutföras.
Klarar inte mål om testning
I arbetet med coronan har en tröghet i vissa system uppmärksammats. Som i att få igång storskalig testning till önskade 100 000 per vecka.
– Kapaciteten finns men vi kommer inte upp i den nivån i utförda tester.
Testningen ligger nu runt 25 000–30 000 i veckan, långt från det ställda målet.
Enligt Damberg finns förklaringen bland annat i för många led mellan beslut och utförande.
– Nu har vi försökt få ihop regionerna och staten, Harriet Wallberg har fått uppdrag att vara koordinator i det här, att se till att det här flyter på och att vi kommer upp i de här nivåerna som vi har kapacitet att göra. Det där lär vi oss av.
Inrikesministern menar att det är viktigt att få igång en bredare testning. Inte minst för att viktiga yrkesgrupper, till exempel i vården, ska veta när de är friska nog för att gå tillbaka till jobbet och avlasta sina kollegor.
”Var naiv”
I januari förra året utsågs Mikael Damberg till inrikesminister.
Då stod gängbrottslighet med sprängningar och skjutningar högt på den politiska agendan. Med ett mer publikt uppdrag, än som näringsminister tidigare, ansågs han inom S få en chans att visa upp sig – inför en kommande partiledarfajt.
Det är något som han själv helt viftar bort.
– Jag tycker det där är feltänkt. Därför att jag själv inte har något intresse. Och det ska man veta att jag säger efter att en gång tidigare, när Håkan Juholt blev vald, ha sagt att jag hade någon form av intresse och var beredd att ta ansvar.
Damberg menar att hans år nära Löfven har fått honom att ändra sig.
– Jag känner nu att det var lite naivt i någon mening, jag tror inte att jag insåg vad ett sådant uppdrag skulle innebära. Och jag tror definitiv att Stefan Löfven kommer vara kvar under lång tid, och det är det jag vill.
Damberg om...
Han har testats för covid-19:
– Nej, det har jag inte.
Tror han haft det:
– Kanske, jag var sjuk i februari. Jag var hemma och var förkyld. Inget allvarligt. Jag kunde jobba hemifrån, digitalt.
Han är rädd för att bli smittad:
– Inte personligen, men ibland är jag lite orolig för, kan mitt agerande drabba någon annan? Min mamma som är 85 år till exempel. I mitt offentliga liv träffar jag väldigt mycket människor.
Vad han saknar mest från tiden före coronan?
– Det sociala, jag skulle vilja umgås lite mer med människor än jag gör i dag. Men jag saknar också fotbollen (hejar på AIK). Det är plågsamt att titta på sporten i dag. Det är någon slags metarapportering om sport.
PODD Virusexpert: Corona har låg mutationshastighet
De senaste veckorna har frågan om huruvida coronaviruset muterar skapat en hel del rubriker, både i svensk och internationell press. I det här avsnittet pratar vi om vad forskningen säger, tillsammans med Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi.