Jenny gjorde abort - barnet överlevde

"Fostret var kvar och vid liv"

Medicinsk abort anses av många vara den enklaste abortmetoden. Men alla har inte positiva erfarenheter. En vecka efter att Jenny hade genomgått medicinsk abort upptäckte hon att barnet fortfarande var kvar – och levde.

För fyra år sen upptäckte Jenny, då 32, att hon var gravid. Eftersom hon inte levde ihop med pappan, som hade familj på annat håll, bestämde hon sig för att göra abort.

- Hade det bara varit fråga om mina känslor så hade jag behållit barnet, men då hade jag förstört för tre andra människor: barnets far, hans sambo och eventuellt för vårt barn, som skulle växa upp utan pappa.

Jenny insåg först i sjätte veckan att hon var med barn, så det blev bråttom att försöka få tid för medicinsk abort, som bara görs upp till tionde veckan.

Ville inte opereras

- Jag ville helst göra medicinsk abort. Dels för att en operation alltid är ett ingrepp som innebär en infektionsrisk, dels för att jag redan hade gått igenom en kirurgisk abort när jag var drygt 20. Då vaknade jag under själva ingreppet, hade ont och stirrade rakt upp i en okänd läkares ansikte medan han utförde aborten. Det ville jag inte uppleva igen.

Tack vare mycket ringande hittade Jenny en privat klinik som hade lediga tider, så efter ultraljudsundersökning och samtal med kurator fick Jenny tid för medicinsk abort. Hon tog tabletterna, fick en blödning och skickades hem. Dagen därpå ringde en barnmorska för att fråga om allt hade kommit ut.

- Jag svarade att jag trodde det. Det är svårt att bedöma sina blödningar.

Men en vecka efter aborten hade hon fortfarande spänningar i brösten och illamående.

- Jag fick träffa en gynekolog, som redan innan undersökningen avfärdade min oro med att symptomen säkert berodde på att jag åt p-piller.

Ultraljudsundersökningen visade dock något annat. Fostret var kvar. Och vid liv.

Som en thriller

- Det var ingen kul upplevelse. Jag hade fattat ett svårt beslut och tagit gift för att ta bort ett barn. Nu var det kvar och hade dessutom vuxit. Det var som i en thriller när någon vägrar att dö.

En annan märklig upplevelse var att personalen var så entusiastisk inför det faktum att aborten hade misslyckats.

- Barnmorskan sa: ”Vi förstår att det här inte så roligt för dig. Men för oss är det fantastiskt bra att bli påminda om att det kan gå snett.”. På tre år hade kliniken bara varit med om ett liknande fall. För mig var det ett rätt bisarrt sätt att vara till glädje som jag gärna hade varit utan.

Jenny fick veta att ett foster som överlever en medicinsk abort får skador med hundra procents säkerhet, så det fanns inget utrymme för att välja att behålla barnet.

- Det var skönt att slippa ta ställning till det.

Läs på ordentligt!

Så till sist blev en kirurgisk abort, trots att det var just det Jenny hade velat undvika från början.

- Som tur var funkade allt bra den här gången.

Idag skulle hon – av förklarliga skäl - inte rekommendera någon att göra medicinsk abort.

- Jag vill inte heller helt avråda, men jag tycker att man ska läsa på ordentligt innan man fattar ett beslut. Förutom att den metoden helt misslyckades på mig finns det andra nackdelar. Det var tufft att själv svälja en tablett som ska framkalla missfall och sedan vänta i flera timmar på blödning och smärtor, som håller i sig i minst en dag. En skrapning går fortare och andra har huvudansvaret. Det kan vara ganska skönt när man befinner sig i en svår sits.

Fakta om abort:

Läs mer:

Terri Eriksson