”Alla har rätt till dåliga dagar”

Monica Karlstein

Jag provåker taxiföre­taget Uber för att testa ­deras betygsystem och se hur trevlig jag själv måste vara för att få ­högsta betyg.

Mitt betyg kommer nästa chaufför att se när jag bokar taxi och kan då välja om hen vill hämta upp mig eller inte.

Egentligen vill jag bara ta mig från punkt A till B. I tystnad utan artighetsfraser. För det är inte min dag i dag.

Det är snöslask, jag har hål i ena skon och strumpan är plaskvåt.

Men jag vill inte verka otrevlig och dessutom är jag nyfiken på hur chauffören Karrar Alhakim ser på det här med omdömen. Jag klär på mig ett stort ­leende och hör mig själv chit­chatta med honom.

Han är väldigt trevlig och berättar att systemet är en trygghet för oss båda.

- Jag behöver inte ta körningar med kunder som har låga betyg om jag inte vill och du behöver inte kliva in i taxin om chauffören har ett dåligt betyg.

Lär av kritiken

Och då slår det mig. Jag är egentligen sjukt obekväm i det här med att ­hela tiden utvärdera varandra. Vi uttrycker åsikter hit och dit. Samtidigt har jag hört att vi slutat att svara på samhällsnyttiga en­käter från seriösa statistikföretag. Vad får det för konsekvenser när vi lägger energi på att utvärdera vår senaste teknikpryl eller taxichaufför och inte har ork kvar att ge kritik som verkligen kan göra skillnad i samhället?

Jag är inte främmande för kritik. Tvärtom. Det lär jag mig av.

Och jag har lackat på yrkespersoner förr. Chaufförer som kört som biltjuvar eller uttryckt sig sexistiskt mot kvinnliga medtrafikanter som varit lite sega att komma i väg vid ett rödljus.

Då har jag uttryckt mitt missnöje. Jag har ringt upp taxiföretagets kundtjänst och krävt pengarna tillbaka. Jag har larmat om läkare som grovt misskött sig och skrivit ut medicin som om det var lösviktsgodis. Elektriker har ­varit tvungna göra om sitt jobb.

Svårt att prestera

Personer som inte gör sitt jobb ska få höra det, tycker jag.

Men ingen förtjänar en offentlig ­uthängning på någon rankingsajt sökbar på Google. Det kan få förödande konsekvenser. Ingen kan topprestera jämt. Alla har rätt till dåliga dagar. Måste vi vara så hårda mot varandra? Vi vet ju inte vad som pågår i andras liv i övrigt.

Och vem är jag att ­betygsätta någon offentligt och riskera att förstöra någons hela karriär bara för att frun eller mannen stack morse? ­Eller för att jag hade hål i min sko och var på ­dåligt humör?

Resan genom stan med chauffören Karrar flyter på som vilken resa som helst. Han hämtar upp mig på sekunden med ren bil och bjuder på flaskvatten, är trevlig och tar den minst trafikerade vägen.

Mot slutet av färden ingår vi en outtalad pakt. Han vill nog fortsätta jobba som chaufför och jag vill fortsätta åka taxi med Uber.

Jag gillar honom och han verkar tycka att jag är helt okej. Så vi ger ­varandra fem av fem stjärnor.