Min nya kärlek är inte skådespelare

Uppdaterad 2018-11-21 | Publicerad 2002-07-14

Izabella Scorupco uttalar sig inte i skvallertidningar. Hon ger aldrig intervjuer om hon inte är aktuell med en film.

Hon är absolut inte i Greta Garbo-klass när det gäller skygghet.

Men hon har inget behov alls av att synas om det inte handlar om hennes jobb. Det handlar inte om arrogans eller om att hon vill vara förmer. Hon har helt enkelt integritet.

Nu är hon aktuell med filmen ”Drakarnas rike” där hon spelar mot storstjärnorna Matthew McConaughey och Christian Bale.

Berätta hur det är att spela in film i Hollywood. Åt du frukost varje morgon med stjärnorna Matthew McConaughey och Christian Bale under inspelningen av ”Drakarnas rike”?

–Det som är så tråkigt med påkostade filmer är att ju mer pengar som är inblandade ju större press är det på producent, skådespelare och regissör. Det blir svårt att få fram en avslappnad, skämtsam stämning. Det blir mer stress och alla är rädda för att göra fel.

Så det är inga mysiga middagar där du bjuder på svenska och polska delikatesser?

– Nej, dessutom ger det inte mig något att gå på middagar med de jag jobbat med hela dagen. Då vill jag umgås med min dotter.

Hur är Matthew McConaughey och Christian Bale? Var ärlig nu.

–De är väldigt ambitiösa, otroligt drivna och intensiva, ganska krävande. De jobbar med method acting, att de blir karaktärerna, även när de inte filmas. Det var en ny upplevelse, det händer inte riktigt i Sverige.

Verkar lite jobbigt att gå in för det så mycket.

– Om jag skulle spela pundare så skulle inte jag gå hem och knarka. Och det här med att jag skulle tilltala skådespelarna med karaktärsnamnet, annars var det svårt för dem att koncentrera sig, är ju lite nytt. Nu låter jag väldigt negativ men jag tycker verkligen att det är beundransvärt att kunna gå in så mycket för rollen. Och de är väldigt duktiga.

Har du några speciella vänner i Hollywood?

– Jag har faktiskt inga kompisar från branschen.

Inga julkort från Pierce Brosnan efter Bondrullen alltså.

– Jo, det fick jag faktiskt jättelänge. Men han är ju irländare, en helt annorlunda personlighet.

Varför inga julkort längre från Pierce?

– Jag svarade väl för dåligt, ha-ha.

Har du lagt dig till med några divalater i Hollywood?

– Jag tror att när man pratar om att skådespelare har divalater så handlar det om att de är rädda för att människor runt omkring ska tappa respekten för dom, vilket händer ganska ofta. Jag tror att det är därför som vissa lägger sig till med divalater, de vill nästan att folk ska vara rädda för dom.

Gör du så?

– Nej, men man får ju lite äckelkänsla när man märker att när man är aktuell igen med en ny film så beter sig en person helt annorlunda och smörar, det känns äckligt och då brukar jag komma på mig själv med att vara arrogant.

Om man ska vara ärlig borde den här intervjun ha gjorts för flera år sedan. ”Drakarnas Rike” är Izabellas tredje Hollywoodfilm. Det borde ha varit hennes tionde, typ. Men pressen att lyckas efter genombrottet som den första smarta Bondbruden någonsin i filmen ”Goldeneye” från 1995 blev för mycket. Efter 14 dagar i Hollywood orkade hon inte mer. Hon låste in sig och vågade knappt gå till affärer. Istället flyttade hon till Edmonton i Kanada och satsade på sitt förhållande med den polsk-svenske ishockeyspelaren Mariusz ”Marre” Czerkawski.

Är du lycklig nu?

– Jag har kommit fram till vem jag är, vad jag vill få ut av mitt liv och accepterat det. Jag vet mitt värde och känner att jag inte behöver gå ut för att få någon form av uppskattning, för att få bättre självförtroende.

Du tyckte till och med att det var jobbigt att gå i affärer, gick du till en psykolog för att få hjälp?

–Nej, däremot borde jag förmodligen ha gjort det. Efter Bondfilmen kunde jag få så att det svartnade för ögonen och jag kände att nu måste jag hem, för jag vet inte riktigt vad jag gör just nu. Men nu skulle jag aldrig tillåta det att gå så långt.

Vad var det som hände som gjorde att du mådde dåligt?

– Jag ville så gärna ta vara på den chans som fanns, men jag ställde alldeles för höga krav på mig själv. Det slutade med att jag inte klarade någonting. Jag var så rädd för att inte lyckas så bra som folk hade hoppats på. Jag kände hur huvudet totalt kollapsade samtidigt som mitt förhållande skulle funka. Marre spelade professionell hockey, han kunde inte ta ledigt och resa med mig.

– Jag kände då att jag hellre ville satsa på att få vårt förhållande att funka än att satsa på en ny film i Hollywood.

Så du blev spelarfru istället för Hollywoodstjärna?

– Javisst, i Edmonton, det är på prärien i Kanada. Folk gick i cowboyhattar, dansade squaredance och det var 40 – 50 grader kallt, ha-ha.

Ganska långt från Stockholm och Hollywood.

– Kanske var det någon form av flykt från de andra kraven. Jag är också en sån där obotlig romantiker, jag känner och tror att en man och kvinna kan vara bästa vänner och älskare. Och i det läget var det bara jag som kunde flytta, inte Marre. Sedan tycker många att det var idiotiskt, jag borde ha satsat på filmen och ta vara på det som gavs.

Hur ofta träffades ni om han var ute och spelade ishockey hela tiden?

– Man sitter en hel säsong och så väntar man och väntar man och på sommaren ser man dom inte heller hela tiden för då vill dom fira och festa eftersom de inte ens fått dricka en öl på en hel säsong.

Du höll på att bli en bitter spelarhustru.

– En bitter kärring höll jag på att bli, ha-ha.

Men så tog du dig upp ur bitterträsket.

– Ja, eftersom vi fick barn så kände jag att det inte bara handlade om mig, hur jag mår, utan det handlade om hur hon ska se vad som var mellan oss. Har man kommit underfund med att man inte kommer vidare så tror jag att det är bättre att skiljas än att vara kvar och leva ständigt olycklig.

Varför tog det slut?

– Vi började att gå åt två olika håll. Man formas ju ganska mycket under åren mellan 20 och 30. Jag blev nog mer mig själv, vilket är att jag är väldigt självständig som tjej. Man kan inte försöka ändra någon och inte tillåta någon att ändra sig själv heller för man blir så förintad, man blir så otroligt ledsen och tom att man inte funkar, att man inte är tillräckligt bra. Jag har så pass mycket insikt i det som hände att jag aldrig skulle begå samma misstag igen och utsätta varken någon annan eller mig själv för nåt så destruktivt.

Men i dag är du och Marre kompisar?

– Ja, vi har jättebra kontakt, verkligen.

3 röster om Izabella Scorupco

Staffan Hildebrand, regissör, upptäckte Izabella och gav henne rollen i "Ingen kan älska som vi".

Hans Wiklund, filmrecensent på TV4.

Alexander Skarsgård, skådespelare och motspelare i "Dykaren".

Trots eller tack vare att Izabella Scorupco växte upp som invandrarbarn med enbart sin mamma i Stockholmsförorten Bredäng är hon i dag Sveriges största kvinnliga Hollywoodstjärna. Men vägen dit har inte varit lätt. För Aftonbladet Söndag berättar Izabella om depressionen, sin nya man och att hon vill ha fler barn.