De dukar till fest - på kyrkogården

"De dödas dag" är Mexikos viktigaste högtid

OAXACA

"Salud! Skål!"

Mannen på kyrkogården höjer sin Corona-öl och ler.

När döden firas i Mexiko är det långt ifrån sorgsna ansikten du möts av.

"Día de los muertos" (De dödas dag) är landets viktigaste högtid och det innebär fest. På kyrkogårdarna runt om i den lilla mexikanska staden Oaxaca har familjerna samlats. De har med sig mat, blommor och så något att skåla i förstås.

Tillsammans sitter de runt gravstenarna, samtalar glatt, höjer flaskorna och skrattar. Några har förlorat sina gamla föräldrar, andra sina små barn. För en svensk skulle det vara en sorgens stund, men i Mexiko är inställningen en annan.

De döda hälsar på

Kanske är det lättare att förstå firandet om man känner till traditionerna bakom. På 800-talet bestämde den katolska kyrkan i Europa att 1 november skulle vara alla helgons dag. Men långt innan spanjorerna tog med sig den högtiden till Mexiko på 1500-talet hade indianfolken här skapat sina egna traditioner kring döden.

De trodde att de döda kom tillbaka en gång om året för att hälsa på sin familj och sina vänner. Och det är den tanken som ligger bakom glädjen i den här högtiden. För enligt mexikanerna får de på "Día de los muertos" återse sina nära och kära som har gått bort. De två första dagarna i november finns de bland de levande igen och självklart måste det firas.

Läskigt

Inne i Oaxaca har förberedelserna varit i full gång flera veckor i förväg. Marknaderna har fyllts av folk som kommit för att handla presenter, läcker mat eller läskiga dräkter. Det är viktigt att allt är rätt när firandet börjar.

För varje närstående som har dött bygger man ett altare av ett bord som pryds med högar av blommor, fotografier, tokiga dikter och speciella mexikanska delikatesser som mole negro, en slags röra på örter och kakao.

Oaxacas gator fylls av den söta, klibbiga aromen från mexikansk choklad. Den är mycket starkare än vår svenska mjölkchoklad och tillverkas i speciella butiker där den också säljs direkt över disk. Bara genom att passera utanför en chokladbutik kan jag känna smaken i munnen.

Redan före skymningen bär det av till kyrkogårdarna. För en svensk kan synen av en mexikansk kyrkogård bli en chock. Här råder kaos. De ofta små ytorna är proppfulla av gravar, alla rikligt dekorerade med Jesusstatyer, änglar och kors.

Just dessa dagar råder dessutom full karnevalsstämning precis utanför med matstånd, karuseller, lotterier, glassförsäljning och hög musik.

I en cirkusvagn visas konstiga djur upp. En ko med fem ben, en fisk med krokodiltänder. Marknader med elefantmannen och skäggiga damen är inte bara historia. De lever kvar här borta.

Fnissar förtjust

På senare år har det amerikanska halloweenfirandet med läskiga maskeradutstyrslar gjort sitt intåg. Men i Mexiko är det inte bara barnen som klär ut sig. Otaliga gånger ser jag fullvuxna män och kvinnor i vita lakan eller med masker för ansiktet smyga sig på någon vilt främmande person på stan och skrämma den.

Sedan fnissar de förtjust och går vidare till nästa intet ont anande offer. Ingen går säker här. Även som oinvigd besökare dras du med i firandet.

Lotta Zachrisson (resa@aftonbladet.se)