Upptäck Europas okända huvudstad

Uppdaterad 2017-07-27 | Publicerad 2006-06-16

Ljubljana - en sagoidyll med slott på kulle i mitten och gränder runt om

Det mesta kan upplevas till fots i Sloveniens mysiga – men lite bortglömda – huvudstad Ljubljana.

Tänk dig sagoidyllen: ett vackert slott på toppen av en kulle, mäktiga berg i bakgrunden och en myllrande gammal stadskärna med mysiga gränder.

Kaféer, ombonade restauranger och en flod som slingrar sig fram genom härligheten.

Du tänker på Ljubljana – Europas minsta storstad.

Genom bilfönstret kan vi konstatera att schablonbilden stämmer: Sloveniens charm är dess blygsamhet.

Här ser vi pojkar och män i lederhosen, svart-vita kossor med bjällror om halsen, prydliga boningar som liknar pepparkakshus och alla gårdar med dess obligatoriska kozolec, ett slags hässjor där både hö och majs torkar.

Vi närmar oss Ljubljana, staden som envist har vägrat att bli ”upptäckt”.

Biltrafiken tätnar – trots att det ser ut som om alla människor cyklar eller är på väg mot en bergsvandring – när vi kommer in i Ljub­ljana, huvudstaden med knappt 300Ì´1;000 invånare.

När vi stannar och frågar efter vägen möts vi av en motfråga, var kommer vi från?

– Ah ? Sverige ? Stenmark! utbrister polismannen och skiner upp.

Visst, här talar man fortfarande om Ingemar Stenmark som en utförsåkningsgud. Han slog igenom i de slovenska bergen i Kranjska Gora. Världsmästare i både slalom och storslalom 1978 och dessutom åkte han på skidor från den slovenska fabriken Elan, det lilla familjeföretaget som blomstrade och växte sig starkt tack vare svenskens trofasthet och framgångar.

Vi följer vägbeskrivningen och prickar rätt på familjehotellet Pri Mraku. Det är inte svårt att hitta rätt i Ljubljana. Slottet på kullen ser man alltid – och floden Ljubljanica fungerar som ett rättesnöre i all sin krokighet.

Ljubljana ligger på 298 meters höjd över havet. Det märks plötsligt när skymningen sänker sig över staden, och temperaturen drastiskt faller för att övergå i ett ihärdigt regn som skrämmer bort allt liv från uteserveringar på trottoarer och i parker.

– På hösten och våren regnar det ofta. På vintern får vi snö i massor. Jag har läst att vi får mest nederbörd av alla europeiska länder, säger portieren. Han erbjuder oss ett paraply, men vi är optimister och ger oss ut i det tröstlösa skyfallet.

Begreppet ”vattenhål” får plötsligt ny mening när vi kastar oss in under det bastanta tälttaket på Gostaljina A:s uteservering. Det här är en finkrog att räkna med. Sofistikerad publik, härlig mat och de yppersta av ypperliga slovenska viner.

– Det här landet har allt. Här är så välordnat och vackert, berömmer vår bordsgranne, en pensionerad skogvaktare på besök från München.

Vi blir inte kloka på om han menar mat och dryck – eller natur och kultur. När nästa morgon gryr sitter vi i alla fall i ett minitåg för en första kulturupplevelse. Vi ska ta oss från Centrala torget, över den berömda Trippelbron, upp till Slottet. Vi ser barock-katedralen St Nicholas bakom oss när tåget fortsätter genom Gamla stan mot sin slutdestination Slottet.

Som ett örnnäste tronar boningen som grundlades på 800-talet. På slottskullen har man hittat lämningar efter kelter, illyrier och romare. Själva slottet började omtalas redan på 1100-talet – och nu kretsar kultur- och festivallivet kring detta vackra landmärke.

Från slottsmuren ligger staden för våra fötter. Vi ser hur några tappra turister gör sig klara för en flodfärd som börjar vid kajen vid torget Ribji. På ”vänstra” stranden ser vi Kongresstorget, universitetet med sina 27Ì´0;000 studenter, Trefaldighetskyrkan och akademien för konst och vetenskap.

Ljubljanas historia är dramatisk. För femhundra år sedan jämnades staden med marken vid en jordbävning. En andra svår jorbävning drabbade den återuppbyggda staden år 1895.

Även andra världskriget var grymt mot Ljubljanas invånare. 1941 ockuperades staden av italienska trupper.

Vi lämnar det vackra slottet uppe på kullen och tar oss ner till staden igen. Trots regnet är kommersen livlig på torgmarknaden vid Vodnik Trg. Frukt, blommor och grönsaker i överflödÌ´1;? I den smala, arkitektoniskt märkliga långbyggnaden längs flodkajen, säljs bröd och bakverk och mejeriprodukter.

På söndagar är det konst- och loppmarknad här innan det mot kvällen blir fullsatt på serveringarna och ”vinoteken” vid Trippelbron strax intill.

Vi beundrar varuhuset Centromerkur – från utsidan. Inne i jugendbyggnaden härskar fortfarande en märklig stämning av materiell nödtorft och omodern varudesign. Annat är det på Maximarket på Republiktorget där betongkolossen från den jugoslaviska eran har byggts om till ett överdådigt köptempel.

Ljubljana är så behändigt att man upplever det mesta till fots.

Men unna dig gärna en hyrbil för ett par dagar – och gör utflykter på vackra vägar till sjön Bled där du kan beskåda eller bo i Chateau Vila Bled, tidigare sommarpalats för president Tito. Eller åk till sjön Bohinj och beundra vattenfallen i omgivningarna. Där kan du ströva i nationalparken med tre-topparberget Triglavs fot eller styra mot de alpina marinorna och Kranjska Gora.

Du får gott om tillfällen att ställa dig frågan: varför har inte Ljubljana lockat dig till Slovenien tidigare?

Snabbfakta

Läs också:

Sture Olsson, Stefan Mattsson

Följ ämnen i artikeln