Andra sidan av Ios
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-03
Bara en halvtimme från party- kvarteren härskar lugnet
Ios är ön där ouzon aldrig slutar flöda.
Men det finns en annan sida av grekiska partyön.
En halvtimmes resa bort väntar det totala lugnet – och stranden dit de bakfulla inte orkar ta sig.
Bussen mot Manganari letar sig upp över bergen. Den är inte ens halvfull.
De trasiga och bakfulla – som festat hela natten i Choras rummelkvarter som om det inte fanns någon morgondag – har inte orkat upp än. Och när de väl gör det så landar de i en solstol på Mylopotas, partystranden vid campingen där de flesta unga bor.
”Det här är paradiset”
Till Manganaristranden, längst söderut på Ios, är det få som orkar ta sig.
När vi är här, i början av juli, är det bara att välja bland raderna av tomma solstolar. Lägga sig och titta ut över det grönblå vattnet. Och lyssna på vågorna.
– Det här är paradiset, säger Agneta Sätherberg från Åre, som öluffat hit med dottern Anna och maken Ulf.
Dagen innan testade de den andra stranden, Mylopotas.
– Det är stor skillnad. Det är ungdomarnas strand. Den här är helt fantastisk. Vi hade tänkt åka till Santorini i morgon, men stannar en natt extra eftersom det är så skönt här.
Nakenbadarnas favorit
Manganari är två långa och breda, halvmåneformade sandstränder med en stenig udde emellan. Lite längre bort finns två mindre stränder, varav den längst bort brukar locka de som gillar att klä av sig allt.
Vid stranden finns tre tavernor och ett par rumsuthyrare. På Christos taverna hittar vi Lefteris Giorgas, 34, som hälsar med ett ”Hej, hor mår do?”. Han jobbade ett par månader på en pizzeria i Falun. Kontrasten kan knappast bli större.
– Där var det dött på stan efter klockan 18. Här är det alltid folk ute och det händer alltid något, säger han och blickar ut över den nästintill folktomma stranden.
– Det här är bästa stranden på Ios. Men de som är på ön nu vill hellre lägga pengarna på drinkar än på att åka hit.
Till ”Det stora blå”
En annan som också väntar på att turisterna ska inta stranden är britten Peter Bramwell, en skön surfartyp som bor i Åre halva året och ägnar andra halvan åt att hyra ut trampbåtar och vattenleksaker på Ios. Om man vill kan han också styra taxibåten till någon av Ios otaliga, mindre stränder där man kan få vara helt själv.
Men han vill visa oss något annat, ett ensligt beläget hotell där den grekiska presidenten brukar gömma sig och där delar av kultfilmen ”Det stora blå” spelades in.
Tio minuter senare har hans motorbåt girat in och lagt till vid Manganari Club Hotels öde kaj.
– Här utspelar sig en scen i början av filmen, då barnen dyker efter ett mynt, berättar han när vi klivit ur båten.
Till en början känns stället övergivet. Det är helt tyst. Vi följer stentrappan upp och ser snart några målare som smetar vit färg på väggarna.
Inte så tokigt
Vi fortsätter längs de labyrintiska gångarna och hittar så småningom hotellets ägare Emi Andrulidaki, som visar sig vara en karismatisk grekiska. Under inspelningen av ”Det stora blå” var hon ansvarig för att Luc Beeson och hans filmteam bodde och mådde bra.
– Det var inte så lätt. Fransmännen gillade inte den grekiska maten så vi var tvungna att försöka få hit fransk mat. Och hålla dem borta från all alkohol.
Sista dagen, dags att checka ut från hotellet och Ios. Den vänliga lilla gumman i receptionen tittar på oss och ler sitt mildaste leende. Hon såg nog på oss att vi var skeptiska när vi kom hit.
– You like Ios? Its not a crazy island, right? Not if you don’t want.
Hon har förstås rätt. Ios kan vara galet – om du vill att det ska vara det.
Men vi har sett något annat. Den andra sidan av Ios.
