Nya superfartygen som räddar miljön

Uppdaterad 2015-12-21 | Publicerad 2014-12-06

I idéarbetet som föregick byggandet av Viking Grace förekom djärva skisser på fartyg med solceller och ”segel”.

Dyrare olja tvingar sjöfarten att tänka nytt.

Framtidens fartyg ska bli billigare för rederierna att driva – och samtidigt betydligt bättre för miljön.

– Nu inleds bränslemässigt en ny epok, säger Tony Öhman, teknisk direktör på Viking Line.

Den 1 januari 2015 infördes nya, strängare gränsvärden för svavelhalten i bränslet på fartyg som trafikerar svenska farvattnen.

Gränsen sänks då till från 1,0 till 0,1 procent svavelhalt och gäller från ungefär Engelska kanalen, i hela Nordsjön, längs delar av norska kusten samt i hela Östersjön.

Samtidigt som det är bra för miljön, är bränsle med så låg svavelhalt runt 30 procent dyrare än den olja som hittills använts. Det tvingar rederierna att testa nya grepp, antingen genom att beställa helt nya fartyg eller att låta bygga om befintliga.

Här är tre alternativa drivmedel.

FLYTANDE NATURGAS

Viking Grace med de två gastankarna och ventilationsmast i aktern

Viking Grace

Viking Lines senaste fartyg är det största i världen att drivas med flytande naturgas (LNG, som står för liquefied natural gas). Gasen kyls ner till minus 162 grader och lagras i två stora tankar på akterdäck.

Jämfört med ett vanligt oljedrivet fartyg minskar LNG utsläppen dramatiskt: 85 procent mindre kväve och 15 procent mindre växthusgaser. Svavel- och partikelutsläpp är närmast obefintliga, enligt rederiet.

Andra fördelar är renare maskinrum, billigare underhåll och tystare gång. Skrovet är dessutom designat för att göra så lite motstånd som möjligt i vattnet.

Belysningen ombord är till största delen energisnål led. Till sommaren ska också svenska företaget Climeon installera en anläggning ombord som med hjälp av vatten och vakuum omvandlar överskottsvärme från maskinrummet till el.

Viking Grace är 218 meter lång, tar 2800 passagerare och hade premiär i januari 2013. Fartyget byggdes på STX-varvet i Åbo.

Viking Line hade option på en likadan färja till men valde att tacka nej till den av finansiella skäl. Viking Grace var ett pionjärprojekt som fick stöd av bland annat varvet, finska staten och EU. En andra färja skulle kosta ännu mer än de cirka två miljarder kronor som Grace enligt uppgift ska ha kostat.

Gotlandsbolagets LNG-färja byggs i Kina.

Ny Gotlandsbåt

Destination Gotland satsar också på flytande naturgas och har beställt en LNG-färja som har premiär 2017. Fartyget byggs på varvet GSI i Kina och har plats för 1650 passagerare.

En fördel för rederiet, som sätter in nya färjan på rutten Nynäshamn-Visby, är att Aga redan har en terminal för flytande naturgas i Nynäshamn (därifrån körs gasen landvägen till Stockholm för Viking Grace). I Visby måste däremot en ny anläggning byggas.

METANOL

Stena Germanica III kan ta 1500 passagerare och 300 bilar.

Stena Germanica III

Att bygga om ett befintligt fartyg till LNG-drift är mycket kostsamt och i många fall i det närmaste omöjligt.

En billigare variant är att istället välja ett bränsle baserat på metanol, även kallat träsprit. Det gör Stena Line som satsar 200 miljoner kronor på att konvertera färjan Stena Germanica III till metanoldrift.

Det 240 meter långa fartyget, som går på rutten Göteborg-Kiel, får i början av 2015 sina fyra motorer ombyggda i Polen och lär då bli världens första metanoldrivna fartyg.

Enligt Stena Line minskar därmed utsläppen av svavel med 99 procent, partiklar med 95 procent, kväve med 60 procent och koldioxid med 25 procent.

Tidningen Ny Teknik skrev redan i fjol att Stena siktar på att konvertera 25 av sina 34 fartyg till metanoldrift.

Viking Line har också övervägt metanol som drivmedel på befintiliga fartyg men anser att det inte är tillräckligt effektivt för att motivera kostnaderna för ombyggnation.

En fördel med metanol är att man inte behöver bygga några speciella anläggningar, vilket LNG kräver. Befintliga cisterner och tankar kan användas och metanolen kan transporteras som vilket annat bränsle som helst.

BATTERIER

Färjan Hamlet går på rutten Helsingborg-Helsingör.

Scandlines

På rutten Rödby–Puttgarden har redan försök med batteridrivna fartyg gjorts. Nu tänker Scandlines bygga om sina fartyg på linjen Helsingborg-Helsingör.

Under 2015 ska den första av de fyra färjorna på HH-linjen vara helt batteridriven och batterierna laddas när fartyget ligger vid kaj tio minuter i respektive hamn. Själva överfarten tar 20 minuter.

Norska färjan ZeroCat 120 drivs enbart med batterier.

ZeroCat 120

I Norge sätts snart batteridrivna färjan ZeroCat 120 i trafik mellan Lavik och Oppedal i Sognefjorden norr om Bergen. Även den sträckan tar 20 minuter och under de tio minuter som färjan ligger vid kaj mellan turerna laddas lithium-ion-batterierna ombord.

ZeroCat 120 tar 360 resenärer och 120 bilar och är till stor del byggd i aluminium för att bli lättare och därmed energisnålare.

Följ ämnen i artikeln