Läkarens larm: ”Flyktingarna får 50 procent mindre mat”
Föräldrar tvingas välja vilket barn som ska få äta lite mer
Uppdaterad 2023-01-31 | Publicerad 2022-10-08
I flera länder i östra Afrika råder den värsta torkan på 40 år.
Miljontals människor är helt beroende av matpaket från hjälporganisationer – som nu halverats.
– Sedan april har flyktingarna bara fått omkring 50 procent av den matranson de borde få, säger läkaren Sila Monthe som har sett en stor ökning av svårt undernärda patienter.
Bara i Kenya beräknas närmare en miljon barn under 5 år vara akut undernärda. På kliniken i Kakuma jobbar läkaren Sila Monthe och hennes team med att försöka rädda liv på så många som möjligt. Hennes patienter är de omkring 200 000 flyktingar som flytt till Kenya från Somalia, Etiopien och andra krisdrabbade länder.
– Människorna som bor här är helt beroende av de matpaket som delas ut och sedan år 2019 har paketen minskat. Det har förvärrats ytterligare sedan april i år, på grund av leveransproblem på grund av kriget i Ukraina, så sedan april i år får flyktingarna 50 procent av vad matkorgen borde innehålla och det räcker inte, säger läkaren Sila Monthe.
Ett omöjligt val
Hon beskriver hur föräldrar tvingas välja mellan vilka av barnen som ska få äta sig mätta.
– Ofta är de väldigt stressade över att behöva fördela maten, som inte är tillräcklig, mellan barnen. De säger att de har behövt fokusera mer på det svårast undernärda barnet. Och om barnet sen ändå blir så undernärt att det blir inlagt måste föräldern lämna de andra barnen kvar i lägret.
Sila Monthe har sett fler fall där föräldrar nästan helt har slutat äta för att kunna ge maten till sina barn.
– När matransonerna inte varit tillräckliga, på grund av brist på tillgång på matpaket, har hjälporganisationen kunnat delat ut en mindre summa pengar till flyktingarna istället. Men det räcker inte långt eftersom priserna på mat har ökat, säger Sila Monthe.
Brist på mat och mediciner
På kliniken har hon sedan maj och juni sett vad hon beskriver som en ”enorm” ökning av antalet akut undernärda patienter.
– När vi pratar med föräldrarna får vi ofta höra att barnet, liksom övriga familjen, under en tid varit påverkad av undernäring. Sen har en sjukdom som diarréer eller lunginflammation på bara några dagar gjort barnet allvarligt och livshotande undernärt.
Att behandla ett barn som är svårt undernärt är tidskrävande och komplext. Det handlar om att tillföra näring och eventuella mediciner i sådan mängd att kroppen klarar av att tillgodogöra sig den. Under sommaren och början av hösten har arbetet varit extra utmanande eftersom kliniken haft brist på näringslösning och mediciner.
– Det har varit slut överallt och flera länder i världen har påverkats. Och att det är en världsomfattande brist visar på att behovet av näringslösning är stor och att undernäring är ett ökande problem.
På Sila Monthes klinik har antalet inlagda patienter hundrafaldigats på fyra år.
Just nu arbetar de uppsökande ute i flyktinglägret med att försöka förhindra ökningen av allvarlig undernäring, genom de medel de kan.
– Vi försöker identifiera vilka som riskerar att bli allvarligt undernärda, innan de blir så undernärda att de behöver sjukhusvård. Ju tidigare vi kan hjälpa dem desto bättre prognos.
”Var i väldigt dåligt skick”
När Aftonbladet talar med Sila Monthe över videosamtal har hon patienten Salma med sig. Hennes mamma Leyla som är 25 år vill medverka i en intervju för att berätta om vad som hänt hennes familj för att vi i Sverige och övriga världen ska förstå vad som sker i östra Afrika just nu. Leyla är ensamstående med två barn och bor i flyktinglägret Kakuma. Ursprungligen kommer hon från Somalia, som hon tillsammans med sin familj flydde på grund av den väpnade konflikten. När Salma var 7 månader började Leyla känna oro för sin dotter.
– Jag upptäckte att hon inte fick i sig tillräckligt med näring när hon ammade och att hon ofta hade diarréer. Jag kämpade i flera månader med att få i henne mat, säger Leyla.
Leyla kontaktade sjukvården som gav rekommendationer kring vilken sorts mat hon skulle försöka få tag på till Salma.
– Men hon blev bara sjukare och sjukare. Det kändes som att gud hade övergett mig. Jag var rädd och orolig för framtiden, säger Leyla.
Räddningen blev att Salma fick en vårdplats på kliniken hos doktor Sila Monthe och hennes team.
– Då var Salma akut undernärd och i väldigt, väldigt dåligt skick, säger Sila Monthe.
På kliniken blev Salma successivt bättre och kunde skrivas ut och fortsätta vårdas i öppenvård. I dag är Salma 2 år och orkar busa och leka tittut under videosamtalet.
– Tack vare att Salma får all medicin hon behövt, och näringstillskott, mår Salma bra nu. Hon orkar leka igenom och är glad, säger Leyla.
Omvärlden har ett ansvar
För många barn blir konsekvenserna av svår undernäring livslånga. De har ökad risk för infektioner och autoimmuna sjukdomar. Men det finns också en annan allvarlig komplikation.
– Barn som varit undernärda i barndomen, framför allt de som är under 5 år, löper ökad risk att drabbas av inlärningssvårigheter som påverkar dem resten av livet. De har oftare sämre resultat i skolan, säger Sila Monthe.
Hon säger att Kenya och många andra länder kommer att behöva hantera detta i många år framåt.
– I ett land där många drabbas av svält kommer det att bli långtgående ekonomiska utmaningar eftersom en stor del av befolkningen lever med de långtidseffekter som svält för med sig.
Men just nu är fullt fokus på situationen här och nu. Flödet av akut undernärda patienter som behöver sjukhusvård är konstant. Sila Monte är orolig för framtiden.
– Att torkan blir allt svårare, nu efter fjärde året i rad utan tillräckligt regn, i kombination med att antalet undernärda patienter ökar på sjukhuset och det komplicerade världsläget gör att jag befarar att det kommer att bli ännu värre framöver. Matpriserna har ökat här och under kommande år kommer vi nog tyvärr behöva bevittna en svältkatastrof, säger Sila Monthe.
Har du något som du skulle vilja hälsa till våra läsare i Sverige?
– Jag skulle vilja säga att det är vårt kollektiva ansvar att ta hand om jorden som vi bor på. Effekten av växthusgaser slår hårdast mot de länder som faktiskt inte släpper ut dem. De länder som nu är drabbade av torka upplever de riktigt negativa effekterna av klimatförändringarna. Vi har alla ett ansvar för de människor som är drabbade. Det finns många saker vi kan göra. På en personlig nivå handlar det om att minska koldioxidavtrycket och att kämpa för att företag och regeringar ska fatta beslut om att göra det.
