Detaljen som spoliera Ebba Anderssons medaljdröm
Publicerad 2021-02-27
OBERSTDORF. Ebba Andersson är på medaljjakt.
Men en stillastående detalj kan spoliera chanserna.
– Jag håller inte tillräckligt högt tempo på skidbytena det har jag fått bekräftat, säger skidåkaren.
Ebba Andersson är ett medaljhopp i lördagens skiathlon.
Hon har varit snubblande nära i den udda distansen i världscupen de två senaste åren:
I Lahtis nyligen blev Ebba Andersson fyra. En tiondel efter norskan Heidi Weng. Och en dryg sekund efter Marie-Helene Fossesholm, också hon från Norge
På för-VM i Oberstdorf i just för ett år sedan hamnade hon just utanför pallen. Marginal: en tiondels sekund.
– En vass avslutning är något jag jobbat med mycket det sista året, säger Ebba Andersson och hoppas att det finns lite mer att ge om hon får spurtläge i dag.
Har varit tidsläckage
Men det finns en annan detalj som hon också slipat på under VM-lägret i Saxnäs.
Skidbytet.
Distansen inleds med 7,5 km klassisk stil, sen väntar ett skidbyte och en lika lång sträcka i fri stil.
Men just proceduren kring byte av skidor har varit ett tidsläckage för svenskan.
I Lathis kom amerikanskan Jessie Diggins in i depån efter Ebba och gav sig ut före. Flera norskor bakom svenskan gjorde snabba byten och skapade bra jaktläge.
– Man vinner inga medaljer på skidbytet, men man kan förlora dem, säger Jessie Diggins.
I Tyskland förra vintern hade Ebba Andersson bara 29:e bästa tid in mot bytet och på väg ut ur stadion.
– Det ska jag försöka skruva upp. Det handlar om att få in ett bra rörelsemönster så man kan skruva upp tempot på det, säger hon och fortsätter:
– Jag fick till ett byte i Lahtis som jag kände att jag var nöjd med. Inga misstag. Men ändå tappade jag några sekunder på de som jag in gick samtidigt med, säger 23-åringen och konstaterar:
– Det har man inte råd med i ett mästerskapslopp.
”Är inte omöjlig att slå”
Storfavorit i loppet är Therese Johaug.
Att den norska stjärnan förlorat i världscupen i år motiverar Ebba Andersson.
– Jag har hela tiden haft den mentala inställningen på att hon är inte omöjlig att slå även om mycket krävs. Nu handlar det mer om att man fick det bekräftat att hon också är en människa även om man i vissa stunder funderat på om hon är helt oslagbar.
Sist (Seefeld 2019) blev det ett guld i stafett, men ingen individuell medalj. Nu är Ebba Andersson ute efter en pallplats.
– Jag ska göra mitt yttersta för att lyckas med det. Jag har en väldigt stor revanschlust sen senaste mästerskapet då det individuellt sett inte gick som jag önskade.
