Thorén: Vad hade Kalla förlorat på att avstå?
OBERSTDORF. Det var rätt att bryta VM-loppet.
Det märkliga var att Charlotte Kalla ens startade.
VM-karriären kan ha fått ett snöpligt slut, tur då att vi har ett OS nästa år.
I tio minuter såg tremilen ut att vara avgjord och vi lutade oss tillbaka i solskenet på läktaren i Oberstdorf i väntan på uppgörelserna om medaljerna långt bakom den suveräna Therese Johaug.
Så långt var det fullständigt odramatiskt och långt från avhopp och ambulansfärder.
Genom våra solglasögon såg vi den norska VM-stjärnan, som är i en helt egen klass även det här mästerskapet, glida förbi med outtröttlig intensitet mot ännu en galen segermarginal för historiebeskrivningen. En norsk soloprestation som saknade motstycke.
Vi konstaterade tidigt – med stafetten i färskt minne – att Charlotte Kalla hade ännu en trög dag i VM-spåren. Täten var redan på väg ut ur stadion när den svenska mästerskapsveteranen kom stakandes in från långbacken ner i dalen från Burgstallklättringen.
Extremt avlägset
Att hon skulle bryta kändes extremt avlägset. Den formen av tankebanor har aldrig någonsin funnits i Charlotte Kallas unika dna. I Ruka i november 2017 förstod hon redan två kilometer in i världscupspremiären att hjärtat skickade märkliga signaler, men trots rusande puls på grund av ett förmaksflimmer genomförde Charlotte Kalla hela loppet.
Hon har efteråt berättat att det funnits en mental spärr som varit hennes inre kompass. Har man väl klivit av en gång är det enklare för kropp och sinne att ta den utvägen när det smärtar. Man kan om man vill vara lite elak säga att Calle Halfvarsson gjort den erfarenheten.
Det här dagen nådde Sveriges mest populära idrottskvinna som skördat medaljer och framgångar de senaste tio åren gränsen.
Det var smärtsamt att se Charlotte Kalla knäppa av skidorna och vandra bortåt bland granarna med stavarna i händerna.
Hoppades på ett under
Att Charlotte Kalla klev av när stressreaktionen i magen gjorde sig påmind var förstås rätt. Hälsan går först och en säsong som bestått av covid-19-infektion med ovissa följdproblem och ryggproblematik finns det alla skäl i världen att ta höjd och vara säker.
Däremot är frågan varför 33-åringen startade.
Charlotte Kalla säger att hon hoppades på ett under. Landslagsläkaren Per Andersson menar att det var fifty-fifty sett till prestationskapacitet inför loppet.
Landslagsstjärnan tog inga medicinska risker när hon chansade att köra.
Men vad hade hon förlorat på att avstå?
Charlotte Kalla har inget att bevisa. Hon är skidsportens gigant.
En kvinnlig förebild som banat väg för Stina Nilsson, Ebba Andersson, Frida Karlsson, Linn Svahn, Jonna Sundling, Maja Dahlqvist, Moa Lundgren – ja, ni hör.
Och för Johanna Hagström.
Den 22-åriga sprintåkaren lämnade Oberstdorf i morse för en resa till Schweiz där världscupen avslutas nästa helg. Det kunde varit en fin gest av Charlotte Kalla, med insikten om att hennes kropp inte var återställd, att låta Hagström få mästerskapsrutin. Av landslagsledningen för den delen också.
Charlotte Kalla har med de förutsättningar som varit genomfört ett alldeles fantastiskt mästerskap. Det här kan varit hennes sista VM-lopp och det kunde gärna fått vara ett vackrare slut för stjärnan som vunnit 13 VM-medaljer.
Men mästerskapsresan fortsätter sannolikt alldeles oavsett. OS väntar och med den kapacitet som Charlotte Kalla trollade fram trots virus och plågad rygg finns det skäl att tro på 33-åringen.
Brutalt slut
Men den här VM-resan fick ett brutalt slut. Det inte bara för Charlotte Kalla.
Frida Karlsson landade en bronsmedalj med en skadad arm. Trots smärtan fullföljde 21-åringen tremilen. Det är sällan odramatiskt när Frida Elisabeth Karlsson är i farten.
Dörrfoder rivs, gränser tänjs och lemmar skadas.
Efter ett tämligen händelserikt VM tackar Sollefteås trogna medaljör för sig.
Det blev två silver och ett brons på hennes andra VM till samlingen med tre medaljer från de första.
Framgångsrika Therese Johaug vann ett brons på sina två första världsmästerskap, Marit Björgen ett individuellt guld och stafettsilver på sina.
Snart ska Frida Karlsson upp på pallen och hämta sitt brons. Att det blir med skadad arm och ett leende på läpparna lär vi vänja oss vid.