Roberts tänkte lägga av i landslaget

Berättar om psykologhjälpen som vände karriären i Blågult

Uppdaterad 2021-07-25 | Publicerad 2021-07-24

TOKYO. Efter sex mästerskap som joker hade Jamina Roberts fått nog och tänkte lägga av i landslaget.

Hon gick till en idrottspsykolog, gav det en chans till och ytterligare sex mästerskap senare är hon en av landslagets absolut viktigaste spelare.

Vänsternian gör sitt tredje OS i Tokyo och siktar på ett till.

– Jag är med i OS 2024 om kroppen håller och jag blir uttagen, säger hon.

Generationen födda 1989–91 är en av svensk damhandbolls främsta genom tiderna:

Isabelle Gulldén är tidernas bästa damspelare i Sverige ihop med Mia Hermansson-Högdahl.

Sabina Jacobsen var försvarsgeneral och lagkapten i många år på 10-talet.

Nathalie Hagman har varit en målspruta i Blågult i ett decennium.

Filippa Idéhn och Johanna Bundsen var landslagets målvaktsduo i sex mästerskap 2014–18.

Hanna Fogelström spelade fem mästerskap innan knäskadorna satte stopp.

Jenny Alm var vänsternia i åtta mästerskap.

Jamina Roberts gör i Tokyo-OS gör sitt 13:e raka mästerskap.

Gemensamt för dem, förutom att de är födda inom ett intervall på tre år, är att de snabbt fick en stor roll i landslaget, senast i sitt andra eller möjligen tredje mästerskap. Förutom Jamina Roberts då.

Tillsammans med Hagman och Bundsen är vänsternian från Partille den enda från den gyllene generationen som är kvar i det landslag som åker till OS.

Roberts är ensam i den här trion om att aldrig blivit petad i ett mästerskap (Hagman i VM 2011, Bundsen i EM i fjol). Men handbollsgudarna ska veta att hon fick vänta i många år innan hon fick en viktig roll i landslaget.

31-åringen var ju den eviga jokern.

Jamina Roberts

Gick till en psykolog

I sitt femte mästerskap, EM 2014, och under sin tredje förbundskapten fick hon nog.

– Inför en av matcherna sa förbundskaptenen (Thomas Sivertsson) att i dag skulle vi gå mycket på genombrott och ”utsida två”. Då tänkte jag att nu är det nog min tur. Men jag fick inte spela en sekund. Jag minns att spelare kom ut till bänken och skrek ”Sätt in Jamina”. Efter det frågade jag en förbundskapten för första gången om det aldrig skulle bli min tur eftersom jag inte ens fick spela då vi skulle använda oss av just det jag är bra på. Då blev svaret i princip ”nej” och då kände jag att då fick det vara, säger hon och fortsätter:

– Jag fick nog. Det kändes som jag aldrig kom ur jokerrollen. Det var efter det mästerskapet som jag bestämde mig för att antingen får jag vara med på riktigt eller så är jag inte med alls. Jag har aldrig krävt några 60 minuter utan det är mer inställningen till en och att tränaren lyssnar på en ibland. Att man känner sig värdefull snarare än får mycket speltid.

Men Roberts gjorde en bra debutsäsong som utlandsproffs i danska Tvis Holstebro och blev uttagen till VM 2015, fortfarande med Thomas Sivertsson som förbundskapten (sedan Helle Thomsen slutat).

– Då kände jag att jag skulle ge det en chans till. Loui (Sand) tipsade om en idrottspsykolog som hon gått till och så gjorde jag det. Vi tog fram en strategi och det slutade med att jag startade den sista matchen mot Danmark i VM. Då kände jag att jag fick en viss revansch. Sedan slutade Sivertsson efter VM.

Roberts var länge ”damhandbollens Erlingmark”. Hennes egentliga position har alltid varit vänsternia men hon har fungerat som back-up på vänsterkanten och också gjort mästerskap som högernia.

Kan de här allroundegenskaperna ha hållit kvar dig i jokerrollen extra länge?

– Ja, lite det. Och i början var jag ju en joker på vänsternia för att motståndaren inte visste vad som skulle hända och att jag gick på instinkt. Men efter fem år vet de ju det och då överraskar man inte längre.

VM 2017 bästa mästerskapet

Henrik Signell, hennes förra tränare i Sävehof, tog över som förbundskapten våren 2016, inför Rio-OS, och Roberts jokerroll gick mot sitt slut.

Men det dröjde till Signells tredje mästerskap, VM 2017, innan Roberts tid som joker definitivt var över.

– VM 2017 är mitt bästa mästerskap. Där var vi bra och var många som bidrog. Man hade lite varsin match som var bra och ändå gick det bra för laget, minns Roberts.

Sverige gjorde sitt bästa VM någonsin och slutade fyra.

I EM 2018, i sitt tionde mästerskap, var Roberts för första gången tydlig etta på vänsternio. Men varken hon eller laget kom upp i samma nivå som ett år tidigare och man slutade sexa.

De två senaste mästerskapen har präglats av dottern Lou – i VM 2019 var hon gravid (visade det sig efteråt) och i EM 2020 hade det bara gått fyra månader sedan förlossningen.

Men i EM – under Tomas Axnér, hennes femte förbundskapten – visade Roberts ändå att hon är en spelare som landslaget fortfarande behöver mot de bästa lagen med sina spetsegenskaper.

Nu gör hon i sitt tredje OS som äldst i laget. Hon är vänsternia ihop med Kristin Thorleifsdóttir, 23-åring som mästerskapsdebuterade i EM senast, och Isabelle Andersson, 21-åring som bara spelat tre landskamper.

Vem tror du kommer att vara förstavalet?

– Det beror på motståndet. Och det är rimligt. Behöver vi skytte är det ju inte jag som ska spela. Vissa matcher kommer jag säkert starta och andra inte. Men det tycker jag är helt fine.

Men lyssnar man på Axnér framstår Roberts som ett tydligt förstaval i OS. Hon har imponerat under uppladdningen.

– Jamina var snuskigt bra mot Nederländerna och Ryssland, säger förbundskaptenen om matchen mot regerande OS-mästarna Ryssland i början på juli.

Tomas Axnér och Jamina Roberts

Nu är Jamina en av ledarna i landslaget.

– Det är skönt att roller förändras. Det blir en ny grej för mig; roligt och utvecklande.

Roberts sammanfattar träffsäkert sin landslagsresa så här:

– Jag har gått från att jag kunde glömma att ta på mig matchtröjan i första halvlek, för att det inte var någon risk att jag skulle spela, till att vara jävligt redo när det är match.

Hon ser inget slut på landslagskarriären.

– Jag har inga sådana tankar. Det är inte så lång till nästa OS, så det är ingen omöjlighet. Jag har alltid sagt att så länge jag spelar handboll vill jag spela på den högsta nivån. Sedan får vi se hur mycket kroppen pallar. Men nu känns kroppen bättre än på länge.

Isabelle Gulldén har flest mästerskap av alla svenska damspelare – 15 stycken. Magnus Wislander är värst på herrsidan med 18.

Så OS 2024 är i högsta grad aktuellt?

– Jag är med om kroppen håller och jag blir uttagen.

Om Roberts spelar alla mästerskap fram till och med OS landar hon på 17. Redan i OS kommer hon att klättra på listan över flest damlandskamper i OS och nå topp-sju. Hon står på 175 landskamper (369 mål) i dag.

Håller Norge som guldfavorit

Har du påverkats som spelare av att blivit mamma?

– Nej, det tycker jag inte. Vissa skulle nog säga att jag blivit mer mogen och så vidare, men det tror jag inte. Det beror på med vilka ögon man ser på mig. Jag tycker att jag är densamma som innan jag blev mamma.

Inför EM i december sa Roberts att hon inte trodde att Lou skulle bry sig så mycket om att hon var iväg flera veckor då dottern inte var så ”mammig”.

Hur blir det nu då, tror du?

– Vi får se. Vi är fler som sitter i samma situation (Linn Blohm och Johanna Bundsen är också mammor) och jag tror fortfarande inte att Lou tar så stor skada av det utan det är mer jag som kommer att må dåligt. Vi får se hur mycket kontakt vi kommer att ha då det är så stor tidsskillnad.

Vad säger du om er grupp?

– Det är två lag som sticker ut (Ryssland och Frankrike). Och sedan är det hugget som stucket vilka som tar tredje- och fjärdeplatsen. Att Brasilien var bra 2011 betyder inte att de är bra nu. Jag har inte sett dem på flera år.

Vilka vinner OS?

– Norge.

Hur långt går Sverige?

– Tar vi oss vidare från gruppen kan ju allting hända. Det känns som vi har något på gång.

Jamina Roberts om sina 12 mästerskap

EM 2010 i Norge/Danmark

Placering: Silver.

Förbundskapten: Per Johansson.

– Jag fick veta på telefonsvararen att jag hade blivit uttagen. En kompis hade ringt och talat in ett grattis. Jag fattade ingenting, jag visste inte ens att det var ett mästerskap. Jag hade ju inte varit med på en enda samling. Man förväntade sig inget och så tog vi silver. Jag spelade lite i de två första matcherna och fick ändå mer speltid än förväntat.

VM 2011 i Brasilien

Placering: Nia.

Förbundskapten: Per Johansson.

– Det var ett segt och tråkigt mästerskap. Vi skulle ha poliseskort bara vi skulle ut och gå. Det var ingen stämning och knappt några åskådare på läktaren. Jag var fortfarande ny och joker med all rätt. Men vi mötte några svagare lag och då fick jag spela en del.

OS 2012 i London

Placering: Elva.

Förbundskapten: Per Johansson.

– Vi vann inte en enda match men det var ändå en upplevelse i sig. Och så tog vi Usain Bolt-bilden. Men jag skäms inte över den (skratt).

EM 2012 i Serbien

Placering: Åtta.

Förbundskapten: Torbjörn Klingvall

– Det var ingen höjdare och en del turbulens i media med olika uttalanden. Laget synkade inte riktigt med Klingvall. Vi hade olika förväntningar på hur vi ville ha det och hur vi hade haft det tidigare. Det var till exempel oerhört långa taktikgenomgångar. Jag tror att jag mest spelade högernia i detta mästerskapet.

EM 2014 i Kroatien/Ungern

Placering: Brons.

Förbundskapten: Helle Thomsen och Thomas Sivertsson.

– Det var efter det mästerskapet som jag bestämde mig för att antingen får jag vara med på riktigt eller så är jag inte med alls. Jag fick nog. Jag hade fortfarande en joker trots att vi hade bytt förbundskapten två gånger och jag gjorde mitt femte mästerskap. Det kändes som jag aldrig kom ur jokerrollen. Men vi gick bra som lag, vilket man inte kommer från. Sedan har man en egen del i det också eftersom man lägger ner rätt mycket tid på det.

VM 2015 i Danmark

Placering: Nia.

Förbundskapten: Thomas Sivertsson.

– Jag gjorde en bra säsong i Holstebro 2014/15 och blev uttagen igen. Då kände jag att jag skulle ge det en chans till. Loui Sand tipsade om en idrottspsykolog som hon gått till och så gjorde jag det. Vi tog fram en strategi och det slutade med att jag startade den sista matchen mot Danmark. Då kände jag att jag fick en viss revansch. Sedan slutade Sivertsson.

OS 2016 i Rio de Janeiro

Placering: Sjua.

Förbundskapten: Henrik Signell.

– ”Sigge” kände mig då jag hade haft honom i Sävehof. Då kände jag att jag kom ur jokerrollen. Jag kräver inga 60 minuter utan det är mer inställningen till en och att tränaren lyssnar på en ibland. Att man känner sig värdefull snarare än får mycket speltid.   

EM 2016 i Sverige

Placering: Åtta.

Förbundskapten: Henrik Signell.

– Vi var tre vänsternior även om Linnea Torstenson hade petats. Jag kommer inte riktigt ihåg hur mycket jag spelade men minns att vi hade hajpat upp hemmamästerskapet och trodde att vi skulle vara rockstjärnor här hemma. Men när vi kom till frukosten på hotellet första dagen stod det ”Fotbollslandslaget” på vårt reserverade bord. Då kände vi att ”fan, det här kanske inte är så stort som vi trodde”.

VM 2017 i Tyskland

Placering: Fyra.

Förbundskapten: Henrik Signell.

– Det är mitt bästa mästerskap. Där var vi bra och var många som bidrog. Man hade lite varsin match som var bra och ändå gick det bra för laget. Jag spelade i Ungern då och tyckte det var så jäkla skönt att komma därifrån och vara med landslaget i stället.

EM 2018 i Frankrike

Placering: Sexa.

Förbundskapten: Henrik Signell.

– Det var bra stämning i hallen. Men vi gick på lite myten om oss själva. Vi kände att vi hade något på gång efter fjärdeplatsen i VM. Sedan gick det inte fullt lika bra i det EM:et. Sedan har vi alltid lyckats placera oss så att vi får hyfsat lätt lottning i nästa kval eller en plats i OS-kval. Så det har nästan alltid funnits en liten vinst i slutet.

VM 2019 i Japan

Placering: Sjua.

Förbundskapten: Henrik Signell.

– Jag kom aldrig riktigt igång. Det kändes inte som laget heller gjorde det. Jag hade oerhörda problem med jetlag men sedan visade det sig att jag var gravid, så det berodde kanske på det (skratt). Vi kom inte i gång från slutet och gjorde en riktigt bra match mot Tyskland där vi löste en biljett till OS-kvalet.

EM 2020 i Danmark

Placering: Elva.

Förbundskapten: Tomas Axnér

– Det var fyra månader efter förlossningen så därför förväntade jag mig lika lite som inför mitt första mästerskap. Men det gick lite över förväntan för egen del även om vi inte fick till det resultatmässigt.

Allt om sommar-OS 2021 i Tokyo

Stor guide: Hela OS-programmet dag för dag, tv-tider och svenska truppen

OS-guide: Friidrott OS-guide: Simning OS-guide: Handboll OS-guide: Fotboll

Se hela OS i Tokyo på discovery+

Följ ämnen i artikeln