Världens tio bästa landslag genom tiderna
Tre norska upplagor på listan
Uppdaterad 2018-10-19 | Publicerad 2017-12-07
BIETIGHEIM-BISSINGEN. Sverige är klart för gruppfinal mot Norge.
Detta Norge som tillhört världstoppen över 20 år.
Men hur står sig den senaste generationen norska dominanter i handbollshistorien?
Väldigt bra, visar det sig när experten Claes Hellgren och Sportbladets Johan Flinck listar världens tio bästa damlandslag genom tiderna.
10. Ungern 1998–2004
I skuggan av Danmark (och i viss mån Norge och Ryssland), som tog hand om de flesta gulden, hade den här ungerska generationen några av världens absolut bästa spelare individuellt: Bojana Radulovic, Anita Kulcsar, Anita Görbicz (trion utsågs till världens bästa varsitt år 2003–05 och Radulovic dessutom 2000).
OS-medaljer: Ett silver (2000).
VM-medaljer: Ett silver (2003), ett brons (2005).
EM-medaljer: Ett guld (2000), två brons (1998, 2004).
9. Norge 1996–2002
1994 tog Marit Breivik över som förbundskapten i Norge och 1998 inledde hon den norska guldepoken som lever än i dag med ett EM-guld. Året därpå blev det VM-guld.
De stora spelarna var bland annat Trine Haltvik, Kjersti Grini, Susann Goksør och målvakterna Cecilie Leganger och Heidi Tjugum,
OS-medaljer: Ett brons (2000).
VM-medaljer: Ett guld (1999), två silver (1997, 2001).
EM-medaljer: Ett guld (1998), två silver (1996, 2002)
8. Östtyskland 1971–80
Härskade i VM under 1970-talet men i OS stod man i skuggan av Sovjetunionen. Hade damhandboll kommit med på programmet ett OS tidigare (1972) hade kanske detta lag också haft ett OS-guld för vid den tiden hade Sovjet ännu inte börjat dominera.
Storstjärnan var Waltraud Kretzschmar, en av tidernas bästa spelare och mor till 1990-talets och början av 2000-talets karismatiska, tyska världsstjärna Stefan.
OS-medaljer: Ett silver (1976), ett brons (1980).
VM-medaljer: Tre guld (1971, 1975, 1978).
EM-medaljer: EM spelades inte då.
7. Jugoslavien 1980–90
Det här var Svetlana Kitics landslag. Bosnien-serbiskan utsågs för sju år sedan till världens bästa damspelare genom tiderna i en omröstning bland handbollsfans arrangerad av Internationella förbundet.
Sovjetunionen var 1980-talets dominanter men vid bojkott-OS 1984 slog Jugoslavien till.
OS-medaljer: Ett guld (1984), ett silver (1980).
VM-medaljer: Ett silver (1990), ett brons (1982).
EM-medaljer: EM spelades inte då.
6. Sovjetunionen 1975–88
Sovjet hade en lång period i den absoluta världstoppen från andra halvan av 1970-talet till staten upplöstes i början av 1990-talet. Men samtidigt var inte konkurrensen alls densamma de här decennierna, innan Danmark, Norge och i viss mån Sydkorea kommit i gång. Därför hamnar Sovjet utanför topp-fem här.
Spelare kom och gick förstås men den gemensamma nämnaren för hela perioden är Zinaida Turchina (och hennes man Igor Turchin, förbundskapten 1973–93), som 2000 utsågs till århundradets spelare av Internationella förbundet.
Hade inte Sovjet bojkottat OS 1984 hade man förmodligen haft tre raka guld/fem raka medaljer.
OS-medaljer: Två guld (1976, 1980), två brons (1988, 1992).
VM-medaljer: Tre guld (1982, 1986, 1990), två silver (1975, 1978).
EM-medaljer: EM spelades inte då.
5. Sydkorea 1984-1996
Koreanskorna revolutionerade handbollen när man slog sig in i världstoppen från ingenstans i mitten av 1980-talet med sin kvicka, offensiva handboll som mycket snart betvingade den långsammare, fysiska öststatshandbollen.
Bland storstjärnorna märks Kim Hyun-Mee (utsedd till världens bästa 1989) och Lim O-Kyeong (världens bästa 1996).
OS-medaljer: Två guld (1988, 1992), två silver (1984, 1996).
VM-medaljer: Ett guld (1995).
4. Ryssland 2000-09
Trefilovs Ryssland. Demontränaren tog just före millennieskiftet över det ryska landslag som hade missat medalj i åtta raka mästerskap. Det blev sedan brons direkt och därefter fyra guld på fem VM.
Hade det tuffare i OS och EM där man fick ge sig mot Danmark och Norge. Mer ett kollektiv än byggt på individuella storstjärnor.
OS-medaljer: Ett silver (2008).
VM-medaljer: Fyra guld (2001, 2005, 2007, 2009).
EM-medaljer: Ett silver (2006), ett brons (2000).
3. Norge 2014-
Norge har varit med i den absoluta världstoppen sedan 1996 men det är en epok som spänner över flera generationer där växlingarna dem emellan varit ständigt flytande.
Den senaste, som kan kallas Nora Mörk-generationen, tog över som nyckelspelare efter att man missat semifinal i VM 2013. Nu spelar man en ännu snabbare handboll med sina korta niometersspelare. Stommen är född 1990–91 med spelare som nämnda Mörk, Stine Bredal Oftedal, Amanda Kurtovic och Veronica Kristiansen. Men Katrine Lunde och Heidi Løke är fortfarande kvar och laget fylls hela tiden på med nya supertalanger.
Nu är man klara guldfavoriter i VM och många menar att det här laget kan överträffa sina föregångare. Man har bara missat ett guld på sina fyra mästerskap hittills i en konkurrens som aldrig varit hårdare än nu där bortåt tio lag är medaljkandidater varje gång. Därför är man topp-tre här.
OS-medaljer: Ett brons (2016).
VM-medaljer: Ett guld (2015).
EM-medaljer: Två guld (2014, 2016).
2. Danmark 1993–2002
I slutet av 1980-talet hade det danska förbundet planer på att lägga ner damlandslaget då man inte kvalat in till ett mästerskap sedan 1975. Då klev j-landslagets förbundskaptenen Ulrik Wilbek in och bad om att få ta över a-landslaget. Tre år senare spelade man VM-final och radade sedan upp medaljer.
1997, då man nog var som bäst, blev man första landslag att vara regerande OS-, världs- och europamästare samtidigt. Efter VM-guldet detta år tackade Wilbek och den kontroversiella superstjärnan Anja Andersen för sig. Men flera av spelarna var kvar över OS-guldet 2000 och EM-guldet på hemmaplan 2002.
Danmark vann också ett överraskande OS-guld 2004 men då fanns bara en spelare kvar från guldlaget 1996.
OS-medaljer: Två guld (1996, 2000).
VM-medaljer: Ett guld (1997), ett silver (1993), ett brons (1995).
EM-medaljer: Tre guld (1994, 1996, 2002), ett silver (1998).
1. Norge 2004-12
Det främsta landslaget på damsidan genom tiderna. Det danska laget med Anja Andersen var fantastiskt men dess epok var mycket kortare (1993–97) och då den här norska perioden är så mycket längre, mer medaljbehängd och dessutom utsatt för hårdare konkurrens toppar den listan.
Efter ett svagt VM 2003 missade Norge OS 2004 och började bygga nytt med generationen född 1980–85, där Gro Hammerseng, Linn-Kristin Riegelruth, Katrine Lunde var några av storstjärnorna och lite senare Heidi Løke. Mitt under epoken bytte man förbundskapten från Breivik till Thorir Hergeirsson men dynastin bara fortsatte. Som allra bäst var man nog åren 2010–12 då man vann OS, VM och EM.
Flera spelare är fortfarande kvar i dagens landslag men efter att missat EM-guld 2012 och semifinal i VM 2013 blev det en viss generationsväxling under 2014.
OS-medaljer: Två guld (2008, 2012).
VM-medaljer: Ett guld (2011), ett silver (2007), ett brons (2009).
EM-medaljer: Fyra guld (2004, 2006, 2008, 2010), ett silver (2012).