Förslaget: Vill införa 18-årsgräns

Av: Patrik Brenning

Publicerad:

Idrotten stänger ute transpersoner.

Det säger RFSL som vill att alla under 18 år ska få välja om de vill tävla mot tjejer eller killar.

– Idrotten måste göra något åt könsuppdelningen och hantera det sätt den utestänger transpersoner på, säger Mathilda Piehl, sakkunnig i hbtq och idrottsfrågor på RFSL.

Alla oavsett kön ska kunna idrotta på bra villkor. Det är målet för ”Idrott för alla kroppar”, ett projekt som just nu genomförs av Riksidrottsförbundet (RF), Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) och fem specialidrottsförbund.

Något som diskuteras är hur idrotten organiseras. Är det till exempel nödvändigt att ha dam- och herrklasser?

– RFSL tycker att barn och ungdomar upp till 18 år i enlighet med Barnkonventionen ska få välja kategori själva. Oavsett kön, säger Mathilda Piehl på RFSL.

Hur har RF och idrottsförbunden reagerat på det?

– Ingen har tyckt att det är konstigt. Däremot uppstår en del praktiska frågor om hur du ska göra i idrotter där det är vanligt med elitsatsningar innan 18 år. Men alla vi pratat med är väldigt lösningsorienterade och positiva till att inkludera idrottare med transerfarenhet.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Matilda Piehl.

Inom motions- och breddidrott menar RFSL att alla borde kunna välja kategori oavsett kön samtidigt som de efterlyser åtminstone tydligare och mer transparenta regelverk inom elitidrotten.

– Då kan en 15-åring som börjar fundera på att bli basketproffs lätt få reda på vad som gäller så att de inte spelar i fel lag tills de är 19 år utan möjlighet att göra upp en realistisk strategi för sin satsning. De internationella regelverken som finns är väldigt osynliga i Sverige i dag och översätts dessutom ofta fel.

– Jag tror att många med transerfarenhet undviker idrott eftersom de inte vet hur eller var de är välkomna. Förbunden och föreningarna vet ofta inte heller. Alla blir helt enkelt osäkra på vad man ska göra och då tappar man idrottaren. Att det är så få öppna transpersoner inom elitidrotten sänder en tydlig signal om hur svårt det är och även inom bredd- och motionsidrotten slutar många på grund av könsuppdelningen och att idrotten inte vet var de ska göra av personen samt vilken kategori de ska delta i.

När det kommer till just transpersoner är hälsoläget och behovet av idrott också extra akut.

En tredjedel har försökt ta sitt liv

För fyra år sedan svarade en fjärdedel av 800 tillfrågade transpersoner i en rapport från Folkhälsomyndigheten att de skulle vilja träna mer men begränsas av sin transerfarenhet. En tredjedel uppgav samtidigt att de någon gång försökt att ta sitt liv.

För basketspelaren Noel Filén Hammarström har idrotten varit livräddande och på onsdagen blev 20-åringen Sveriges första transsexuella elitidrottare. Mathilda Piehl menar samtidigt att Noel också är ett exempel på hur idrotten fortfarande stänger ute transpersoner.

– Han vill spela basket men samtidigt ska han behöva medverka i media och få de mest intima aspekter av livet hudflängt för att han måste vara öppen och kriga. Vilken idrottare vill göra det? Man vill syssla med sin sport. Jag tror det finns starka uteslutningsmekanismer i idrotten som gör att transpersoner inte kan vara med.

Foto: AFTONBLADET / 2916
Noel Filén Hammarström i den historiska matchen med herrlaget.
Publicerad:

LÄS VIDARE