Leifby: ”Banbrytande” – jämfört med vadå, Trafikmagasinet?

Peter Forsberg, Magdalena Forsberg, Anja Pärson och Anders Södergren

Sveriges bästa vinter-OS någonsin.

För oss tv-tittare då? 

Det vete fan.

Efter 17 dagar, kvällar, nätter med OS-hets överallt och framförallt hos tv-fogden Kanal 5 ska det bli skönt med ett riktigt knastertorrt Sportnytt på måndag kväll.

En intervju med Hyltes passare, några resultat från ATP-turneringen i Acapulco och Hasse Svens som har varit på en landskamp i styrkelyft i Kaunas, Litauen. 

I want it all.

För första gången attackerade Discovery Networks Sweden och Eurosport ett olympiskt spel och precis som väntat blev det amerikanskt svulstigt med extra allt.

De skickade den största olympiska tv-truppen någonsin och hade över 120 personer på plats, de flög in ytterligare 120, och vid sidan av alla dessertmästare och snickare var det väl till slut bara Lars Håland som inte fick sitta med som hologram.

Gedigen bevakning

Det är förstås helt meningslöst att jämföra den här OS-satsningen med hur det såg ut i TV3 och Viasat för fyra år sedan, eller i SVT för åtta år sedan, eller hur någon annan tv-jätte hade genomfört det.

Discoverys bevakning var gedigen, rent tekniskt var produktionen felfri, många gånger trivsam, reklamen hanterades mer varsamt än hos tidigare kommersiella leverantörer och till skillnad mot MTG lyckades Discovery skapa en mer jämställd sportbevakning. 

En del tappade fattningen helt, tiggde om kramar i stället för att göra sitt jobb ordentligt och överlag ställdes det alldeles för få jobbiga (relevanta) frågor.  

Rättigheterna i dag är så pass dyra att de som väljer att slå till genast förvandlas till affärs- och samarbetspartners.

Jag vet inte hur många gånger jag hörde någon säga att något var ”väldigt, väldigt kul” de här veckorna och när Calle Halfvarsson inledde sitt OS med att bryta i skiathlon var Discovery-expertisen rörande överens om att Calle hade haft ”otur” och att det var en fråga om självförtroende.

Två veckor senare, efter ytterligare ett brutet lopp och ett gäng halvdassiga insatser, måste vi ställa oss frågan om Calle Halfvarsson är OS-historiens genom tidernas mest otursförföljda idrottare.

Pärson syntes mest

En pånyttfödd Jonas Karlsson var en dykdalb i OS-studion, hans reportageserie ”Olympiska berättelser” var riktigt bra men drunknade nog lite i den direktsända råvaran som pumpades ut dygnet runt. 

Anja Pärson var väl den som fick mest tv-tid av alla under OS. 

Hennes ”Taxi Pyeongchang” var bara en kram och en high-five från att förvandlas till ”Taxi Pyongyang” och personligen föredrar jag när Anja får snöa in riktigt ordentligt inom sitt gebit. 

Det blir både bättre och mer naturligt när hon får borra ner sig i snökristaller, innerskidor och en brant i stället för en manuskortbunt stor nog att rymma halva Palmeutredningen.

Men, ett OS i dag handlar förstås om så mycket mer än att sända ut så mycket sport som möjligt.

Det är omsättning, vinst, kommersiell utväxling (PR och varumärkesbyggande) och ett amerikanskt mediebolag vet vilka kranar som ska vridas för att flirta med soffsvensken.

Anja, Magda, Foppa (majestätisk) och Anders ”Sötegren” går förstås hem i stugorna, Discovery satsade hårt på att hitta den typen av nyckeltalents och valen föll på den kramgoa kämpen framför den kritiska karaktären.

Dagen före OS-invigningen kom de till och med dragandes med självaste Ingemar Stenmark och den folkkäre alpinisten satte tidigt avtryck när han berättade om sitt första möte med en majskolv (i Lake Placid 1980). 

Någon tittarsuccé har OS-sändningarna däremot inte varit.

Det har inte skickats ut ett enda pressmeddelande rörande tittarsiffror under OS (det säger väldigt mycket) och nu ska analysavdelningen vrida och vända på all data och jag gissar att siffrorna som senare presenteras lär, sammanslaget och paketerat på rätt sätt, beskrivas som... ”väldigt, väldigt bra”.

Jämför med Trafikmagasinet?

OS-kväll med Jessica och Anja nådde inte en halv miljon tittare någon gång och de kämpade i ständig motvind, de sände timme efter timme efter timme, mitt i natten, om saker som hänt för flera timmar sedan och jag undrar om något OS-magasin någonsin, oavsett tidszon, har lockat så få tittare.

Enligt Discovery ska programmet ha varit ”banbrytande” eftersom det vände sig till och lockade en stor andel kvinnliga tittare.

Jämfört med vadå?

Trafikmagasinet?

Vilka riktade de sig emot? De sportointresserade kvinnorna? Eller de sportintresserade? Och varför skulle inte de sportintresserade kvinnorna vilja ha en stringent sportbevakning som alla andra sportintresserade?

Rapporter har visat att andelen yngre tittare minskar på ett OS och frågan är vem eller vilka som ska bänka sig för att bli helt uppslukade av ett OS om si så där 15-20 år. 

I andra delar av Europa har Discovery och Eurosport krängt vidare sin OS-rättighet till konkurrerande kanaler och eftersom de har investerat 12-13 miljarder i rättigheterna (lägg därtill produktionskostnader) lär de kika extra noga på den nedersta raden när det här kalaset ska redovisas framöver.

En viktig siffra, tror jag, blir mängden prenumeranter de har lyckats knyta till sin Play-tjänst.

Kampen om herraväldet

Discovery har nyligen köpt rättigheterna till fotbollsallsvenskan och många menar att Sverige är för litet för tre stora premiumtjänster inom sport.

Just nu slåss Viaplay (den internationella fotbollen), C More (den attraktiva svenska ishockeyn) och Discovery med sitt Dplay (OS och fotbollsallsvenskan) om herravälde. 

Ett framgångsrikt Discovery-OS kan mycket väl innebära att C More, som blöder ekonomiskt, knuffas allt närmare ruinens brant. 

Premier League-rätten styr enormt mycket (C More tappade stora mängder abonnenter när de förlorade Premier League till Viasat 2010) och nu är de rättigheterna ute till försäljning igen.

På sikt är det väl bara en tidsfråga innan Amazon, Netflix, Facebook eller Telia kliver in och köper en riktigt stor sporträttighet. 

– Vi ser här att du gillar östeuropeisk fil och har varit i Budapest, vad sägs om lite OS-vattenpolo för tolv spänn!?

Skulle någon av de stora tv-jättarna förlora ett intäktsben så kan priserna på de nationella rättigheterna (SHL, Hockeyallsvenskan, allsvenskan i fotboll, osv) att påverkas i negativ riktning.

Den som lever får se och oavsett kan vi – utöver att 1) fylla på stoppning i tv-fåtöljen 2) sjukskriva oss och 3) dra ut telefonjacket – foga en ny OS-rutin till raden.

Att tömma cacheminnet.