Zlatan kommer gå dit han får det bäst
Så, då var det dags för semifinal, PSG.
Men inte i Champions League utan i franska cupen, mot Lorient.
Det är vad som återstår att drömma om och det är ett misslyckande, inget snack om annat.
Och frågan är vart Zlatan tar vägen nu.
”Nu ska vi spela av de här matcherna.”
Zlatan Ibrahimovics ord till Sportbladet efter helgens seger och mål i franska ligan. Ingen större entusiasm och man får förstå honom. Både angående ligan som redan är vunnen och inför cupspelet.
När jag mötte Zlatan direkt efter förlusten mot City borta i Manchester var han så besviken att det gick att ta på. Jag har följt honom i jobbet i 13 år och med undantag för när Milan missade ligatiteln, våren 2012, har jag aldrig upplevt honom så låg. Och då var han mer arg, nu fanns mer av sorg blandat med besvikelse; vetskapen om att ännu ett CL-tåg gått.
Det sista? Eller bara det sista med PSG? Vi ska återkomma till det. Men låt oss dröja kvar ett ögonblick vid Paris stolthet som helhet först.
Uppenbart att PSG saknar det
Manchester City var en motståndare att ha respekt för, med en svajig säsong bakom sig men van vid stenhårt, snabbt spel i en av världens mest krävande ligor.
Något som det i två utslagsgivande möten blir uppenbart att PSG saknar: vanan av en fotbollsvardag där inga möten är enkla seger.
I Ligue 1 kan Zlatan, Cavani, Luiz, Thiago Silva och alla de andra guldgossarna missa tre frilägen på en match, släppa in ett skitmål, gå på halvfart och ändå vinna vissa matcher lätt.
När motståndet sen blir tuffare saknas då lätt skärpan.
Det var inget fiasko att åka ut mot en klubb som Manchester City. Men det var ett misslyckande för en klubb som PSG. Favorittippade och med sitt stora ”projekt” som man pratat om i fem år nu. Nya ägare, pengar, drömmar. År 2011 sattes målet att vinna Champions League senast inom fem år, alltså nu, år 2016.
Men det blev bara kvartsfinal, igen. Det är ett misslyckande, för en klubb med så mycket pengar, så högt betalda stjärnor, så hög svansföring.
Jag träffade PSG:s president Nasser Al-Khelaifi i intervjuzonen efter uttåget ur Champions League och även han var mer pressad än jag någonsin sett honom. De första åren gick det att säga ”vi bygger vidare”. I år var förväntningarna högre, men PSG levde inte upp till dem.
Så där står man nu, med ligasegern redan avklarad och bara cuperna kvar. Det är inte nog för en klubb på den nivån och de ambitionerna.
Fick bara en trea i betyg
Fransk media har varit hård i sin kritik, liksom italiensk. Ett lag av ”fighetti”, rika snyggingar, är ett av omdömena och det är inte menat som en komplimang.
L’Equipe gav bara 3 av 10 i betyg till Zlatan, i princip en 1:a eftersom man nästan aldrig går över 8 och under 4. Skoningslös kritik med andra ord.
Gazzetta dello Sport dömer helt ut både Blancs taktik och ledarförmåga och sågar också klubbens storstjärnor: ”PSG, ännu ett misslyckande. Nu blir det revolution och Ibra tar farväl”.
Ja, gör han det? Och vart tar han vägen? Jag upprepar det jag sagt förut: det beror på var schackpjäserna hamnar, i det intrikata spelet transfermarknaden är. Zlatan går dit där han får det bäst: fotbollsmässigt, ekonomiskt och i livskvalitet.
I den ordningen, troligen.
Mest troligt?
Det känns frestande att dras med i Premier League-hysterin så jag gör det, men med rejäla brasklappar.
Jag har svårt att se Zlatan bo i Manchester och vet inte om PL är den rätta ligan för honom i det här skedet av livet och karriären. Han riskerar mycket om han går dit.
Stanna kvar i PSG?
Det känns lite beige, en femte säsong, men å andra sidan är han i en storsatsande klubb med enorma resurser, i en magnifik stad som blivit hans hem. Stannar han blir det ingen mer flytt på toppnivå och det vet han, sen är han för gammal. Och PSG uppges vara kluvet, i frågan om att hålla fast vid sin megastjärna eller satsa nytt.
Jag tror inte på Miami
En återkomst till Italien?
Mindre troligt eftersom pengarna är mindre där. Men om Higuain rör på sig blir Zlatan det stora målet för Napoli, dit Ibra skulle komma i Maradonas fotspår, som en hyllad frälsare, i en av världens mest fotbollsgalna städer. Zlatan har flera gånger sagt att han fascineras av staden – och Stadio San Paolo. En inte särskilt sannolik flytt, men en joker som får ligga kvar på spelbordet.
Kina eller Qatar?
Bara om Zlatan väljer pengarna före fotbollen. Jag har svårt att se honom göra det. Och det vore väldigt trist, hur mycket det än skulle maskeras med stora ord om ”nya fotbollsmarknader, nya världar” och andra plattityder.
USA?
Ja. Men inte än. Och jag tror inte på Miami, snarare Los Angeles eller New York. Den dag Zlatan lämnar Europa-spelet är karriären på toppnivå över och det vet han. Det vore synd, han har mer att ge oss.
Nå, får man inte CL-champagne får man nöja sig med franskt husets vin. Inhemsk cup-semifinal i kväll alltså och, framför allt, en lång sommar av spekulationer kring Zlatans framtid.
Så länge han klarar att fokusera på EM och blågult har jag inget att invända mot den underhållningen.
MISSA INTE! Kl 21.00 Zlatans cup-semi med PSG – gratis på Sportbladet