DÅ blir Ebba Andersson en av våra största
TOBLACH. Friidrottaren Sven Nylander gjorde en karriär som ”den eviga fyran”.
Skidåkaren Ebba Andersson kategoriseras nu som den ständiga tvåan eller trean.
En seger kan vara det som krävs för att slå igenom bruset av trasiga dörrfoder, raseriutbrott och taktiska triumfer.
Hon ser fram emot första vinsten, det gör vi med.
Ebba Kristina Andersson, 23 år, är en alldeles förträfflig skidåkare.
Med en vacker diagonal, en stabil tyngdöverföring i skejt och stark motor.
Trots sin ringa ålder framstår hon på många sätt som landslagets veteran.
Ebba Andersson har redan stått på pallen 18 gånger i världscupen, om vi räknar in tredjeplatsen i minitouren i Ruka i höst.
Men trots den enorma säsong hon gjort hittills har Ebba Andersson, ofta oförtjänt, fått stå i halvskugga.
När hon blev trea i jaktstarten i Ruka i november vändes blickarna mot Linn Svahn som var uppjagad efter masskraschen som hon just skyllde på sin lagkamrat.
Efter andraplatsen, och återkomsten i Tour de Ski, i tisdags fick Frida Karlssons möte med ett italienskt dörrfoder allt fokus.
Under onsdagen gjorde Ebba Andersson en vass och taktiskt slipad jaktstart, men det blev "ändå en knapp förlust och en ny andraplats”.
Måste ta sig högst på pallen
Ja, vi måste vara så ärliga att tanken finns där trots att det inte ens handlade om en sekunds skillnad. För att Ebba Andersson ska ta nästa stora steg, bryta en barriär, massakrera en mental spärr så är det att ta sig högst på pallen.
– Det är det jag ser fram emot allra mest, fortsätter man att ha tålamod och göra så bra man kan varje dag blir man belönad med det, säger Ebba Andersson.
Segern får gärna komma i världscupen, men med ännu större tyngd individuellt i ett mästerskap. Helst med Therese Johaug efter sig.
Kanske säger det mer om den landslagsmiljö som Ebba Andersson nu befinner sig i än om Ebba Andersson själv.
Här vimlar om unga, starka kvinnor som tar för sig och - ska vi säga - hänger i.
Efter Ebba Anderssons genombrott har Frida Karlsson och Linn Svahn dundrat in i våra vardagsrum.
Och då händer det grejer.
Surrades om ”hatduellen”
Rent sportsligt och sett till uppmärksamhet har Ebba Andersson fått en grannflicka i knät. Uppvuxen och skolad i samma miljö jämförs Sollefteåduon Andersson/Karlsson.
I samband med landslagets interna tävlingar i Östersund före jul förstod jag att i delar av skid-Sverige surrades det om ”hatduellen”. Frida först ena dagen, Ebba med Frida i släptåg den andra.
Låt oss tro att det finns en konkurrens där som tvingar fram nya framgångar, inte hämmar.
Ebba Andersson har i alla fall tagit sig an den matchen rätt. Hon arbetar metodiskt för att utveckla sin förmåga på flackare partier, spurten har blivit aningen vassare och med ett hemligt Svahn-tips sänkte Ebba Andersson spurtstarka Jessie Diggins i går.
Hon har blivit mer taktiskt slipad och lite fräckare i sin framtoning i spåret vilket behövs.
Så den som längtar kanske inte behöver längta så länge.
Bara en tidsfråga
På fredag kommer ett gyllene tillfälle för Ebba Andersson. Hon har landat igen efter tung erfarenhet av bristen på energi och syrafest på hög höjd i Val Müstair.
Och den klassiska masstarten i Val di Fiemme sänder fina vibbar.
Förra året blev Ebba Andersson tvåa här, en halv sekund bakom norskan Astrid Uhrenholdt Jacobsen - med Therese Johaug som föll i fältet och blev sexa.
Jag har lättare att se en seger på fredag än att tro på en hel Tour-vinst för Ebba Andersson.
Det står en sprint på lördag mellan distansspecialisten och amerikanskorna.
Men alldeles oavsett när kommer Ebba Andersson till skillnad mot häcklöparen Sven Nylander, i den enorma konkurrens han verkade i, kunna ta nästa kliv.
Det är bara en tidsfråga.