Coronapandemin

Läser upp dagböckerna för att du ska förstå

Portade ungdomarna vittnar om meningslöshet, sömnsvårigheter och osäkerhet

Av: 

Patrik Brenning

SPORTBLADET

När idrotten stängdes ner skrev 60 ungdomar dagbok om sin nya verklighet.

Med vittnesmål om meningslöshet, sömnsvårigheter, tristess och osäkerhet vill de nu belysa vardagen under ungdomsidrottens förbudstid i Sverige.

”Att kampen nu är i huvudet och inte ute på fotbollsplanen har för mig resulterat i psykisk ohälsa”, skriver 18-årige Oskar Kvarnback som är en av fyra unga som i Sportbladet publicerar sina dagböcker offentligt.

Inga matcher sedan oktober, inställd träning under vintern och stängda omklädningsrum med noll social kontakt kring träningspassen. För många av Sveriges ungdomar har pandemin också inneburit ett förbud mot det de älskar allra mest.

Erik Engberg, fotbollsinstruktör vid Bromma gymnasium, anade därför vad det skulle stå i elevernas träningsdagböcker från den mest strikta perioden. Han hade med egna ögon sett varningssignalerna, som att eleverna fått svårare att ta in instruktioner och lättare tappade humöret.

Men han var inte beredd på omfattningen av de psykiska hälsoproblemen.

– Det var mörkt. Jag läste en, två, tre och fyra... Jag visste om problemen men jag trodde inte att det skulle vara så utbrett bland våra 60 elever.

Fyra av eleverna ur fotbollsklassen på Bromma gymnasium delar med sig av sina dagböcker.

Nedstämdhet har blivit vardag

Sportbladet har tagit del av flera dagböcker som eleverna skrev under sex veckor i december och januari, då isoleringen var som mest strikt. En period då skolundervisning sköttes på distans och fotbollen först var helt nedstängd, för att sedan endast öppnas för träning. Något matchspel har eleverna inte haft sedan oktober, före onsdagens efterlängtade besked från Folkhälsomyndigheten.

Flera gymnasielever vittnar i dagböckerna om sömnsvårigheter, tristess och en känsla av meningslöshet. Andra hur de plågas av ovisshet och upplever att de inte har något att se fram emot.

En av eleverna beskriver hur känslor av nedstämdhet, nervositet och osäkerhet blivit vardag.

”Upplevt en ensamhet”

För att politikerna och tjänstemännen som tog besluten verkligen ska lyssna publicerar fyra elever sina dagböcker offentligt. De vill att deras röster ska höras och hoppas att alla ska förstå.

Om inte annat inför framtiden.

  • ”Till en början fungerade livet helt okej. De förbud som sattes upp var förståeliga till en början för att minska antalet smittade. Men nu när det har gått så lång tid utan att verkligen få idrotta på riktigt så vet jag inte riktigt var jag står i livet. Innan hade jag fotbollen och skolan. Nu när både fotbollen och skolan inte fungerat som det ska så har inte bara mitt fysiska välmående påverkats. Att kampen nu är i huvudet och inte ute på fotbollsplanen har för mig resulterat i psykisk ohälsa”, skriver 18-årige Oskar Kvarnback.
  • ”Det har absolut varit supertufft, att under vintern inte få gå varken till skolan eller träningen har för mig bara påverkat mig negativt. Jag har mått sämre”, skriver 17-åriga Nora Oldmark.
  • ”Att vi inte fick träffa vänner och lagkamrater i samma utsträckning som innan gjorde att man blev väldigt instängd och hamnade i sin egen lilla bubbla”, skriver 18-årige Oscar Warne.
  • ”Jag har inte kunnat träffa mina kompisar i laget, något som lett till att jag har upplevt en ensamhet och ett mindre socialt liv under det senaste halvåret”, skriver 18-årige Victor Ekström.

Ett av tio barn lever hälsosamt

Något flera elever beskriver är att avsaknaden av rutiner blivit en oväntad prövning. Det finns de som skriver hur de blir kvar i sängen hela dagar. Andra hur de fått svårt att få i sig tillräckligt mycket mat varje dag.

”Rutiner är något som fanns förr och som visserligen kom automatiskt men som man nu får handskas med själv”, skriver Oskar Kvarnback.

Det finns också statistik som bekräftar att det här inte bara handlar om en gymnasieklass i Bromma. Flera undersökningar visar hur ungdomarna mådde sämre och rörde sig mindre när matchspel och tävlingar stoppades i den svenska barn-, ungdoms- och breddidrotten.

I en enkät som Riksidrottsförbundet genomförde med Sveriges samtliga 155 idrottsgymnasier under februari och mars svarade 66 procent av eleverna att de mått lite eller mycket sämre psykiskt under pandemin.

 

I Generation Peps årliga enkät med 8 000 barn i åldern 4 till 17 år framgick i årets upplaga att bara två av tio barn nådde den rekommenderade mängden fysisk aktivitet och att endast ett av tio barn lever hälsosamt med hänsyn till motion och kost.

Samtidigt bedöms en mindre aktiv livsstil vara en riskfaktor vid covid-19.

Vad händer då i framtiden om en hel generation nu riskerat att förlora kopplingen till sin idrott?

Erik Engberg är orolig.

– Skulle följderna av det här bli att vissa spelare får ett hack i utvecklingskurvan så är det vad det är. Men om barn och ungdomar slutar spela fotboll eller andra idrotter så tycker jag att det är mörkt på riktigt.

Nu öppnas ungdomsidrotten delvis igen, men vilka konsekvenser restriktionerna egentligen fått återstår fortfarande att se.

Ungdomarna hoppas att deras berättelser inte glöms bort.

 

ANNONS EXTERN LÄNK

Tror du att du haft Covid-19? Beställ antikroppstest enkelt här.

Werlabs

Publisert:

LÄS VIDARE

Glädjebeskedet från FHM: Nu får barn idrotta utomhus

ÄMNEN I ARTIKELN

Coronapandemin

Ungdomsfotboll

Riksidrottsförbundet

Folkhälsomyndigheten

Idrott

Psykisk ohälsa

Coronaviruset