”Det känns som en begravning”

Tvingas avsluta karriären: Har ett handikapp

Publicerad 2020-03-02

Sven Fornling knockades och tappade IBO-bältet i november förra året.

Nu avslutar 31-åringen karriären.

”Nu är jag rädd”, skriver Fornling på Facebook.

Sven Fornling vann IBO-titeln i lätt tungvikt efter segern mot Karo Murat i december 2018. En stor framgång för svensken som började boxas som tioåring med den enda tanken att helt enkelt försöka gå ner i vikt.

Fornling fick behålla titeln till november förra året när han knockades av tysken Dominic Bösel. Efter matchen konstaterades en blödning på svensken hjärnhinna och nu meddelar 31-åringen att han avslutar karriären.

”Jag är ingen idiot”

”Så kom den dagen som är oundviklig men som jag trängt bort i 20 år. Nu när det väl är dags så är det enda jag kan jämföra känslorna med en begravning och det är det på sitt sätt, för jag har bestämt mig för att hänga handskarna på hyllan en gång för alla”, skriver Fornling på Facebook också fortsätter:

”Jag är en löjligt dåligt förlorare och envisare än en åsna – men ingen idiot. Boxning är en sport med risker och det har jag accepterat, men det har alltid varit under premissen att riskerna var lika för mig och mina motståndare. Så är det inte så längre och att gå in i kamp på blodigt allvar med handikapp från start är inget alternativ för mig. Det finns ingen avbytarbänk i boxning - antingen gör du det 110% eller så gör du inte det alls.”

”Handlar om vår familj nu”

31-åringen tackar i inlägget sin familj för hjälpen att fatta det för honom så svåra beslutet.

”Jag kan inte säga att jag är nöjd med att sluta eller att jag känner mig färdig - men jag är den typen som inte blir nöjd eller känner att det räcker förrän det är försent. Jag är däremot nöjd för att jag har fint folk runt omkring mig som hjälper mig att fatta så här svåra beslut och hellre ser mig gå en match för lite, med hälsan i behåll, än en match för mycket med allt det kan innebära. Därför vill jag också särskilt tacka min fru Tove och mina två barn Belle och Frans, det handlar om vår familj nu och inget annat.”

Sven Fornling avslutar inlägget med oro och tacksamhet.

”Nu är jag rädd. Inte rädd på samma sätt som att stå i ringen när gongongen går. Den här gången kan jag ju inte se min motståndare eller veta vad som ska hända, tillåt mig därför vara lite rädd. Med ert stöd kommer jag kunna vända blad och ge mig in i ett nytt kapitel vad det än innebär. Tack allihopa för ert stöd under karriären, om jag fick chansen skulle jag inte gjort något annorlunda.”

Följ ämnen i artikeln