”En liten pojke flyttade in hos oss”

Jenny Fransson talar ut i SR-dokumentär

Publicerad:

SPORTBLADET

Under dopningsavstängningen har Jenny Fransson funnit något som gör henne lycklig.

Med sin sambo har 33-åringen blivit familjehem och tar hand om en liten pojke.

– Jag kände att nej, den här drömmen ska inte också bli krossad, säger hon i Radiosportens dokumentär.

Jenny Franssons liv är värdelöst nu.

Så drastiskt uttrycker hon det själv i det senaste avsnittet av Radiosporten dokumentär. Hon är avstängd från brottningen i fyra år, utkastad ur SOK:s topp- och talangprogram och står utan inkomst.

Hon saknar ett syfte, uttrycker hon. Något att falla tillbaka på när resten av livet krisar.

”Kommentarer om mitt könsorgan”

– En kväll sa jag att mitt liv är skit. Då sa min sambo att jag hade hittat saker som jag tyckte var roligt. ”Du har börjat virka”. Jag ställde mig upp och skrek. ”Virka, jag vill mycket hellre vara på brottarmattan!” säger hon i dokumentären.

Hon beskriver en sorts paranoia, där hon varit rädd att stöta på bekanta. Rädd för att folk ska döma henne, men också för medlidande, eller för att alla ska låtsas inte känna till vad hon är dömd för.

Föga förvånande är tonen värst på sociala medier.

– Det var kommentarer om mitt utseende. Det var kommentarer om mitt könsorgan. Det var kommentarer om hur ful jag var.

”Mycket tröttare som idrottare”

När dokumentären nästan är slut kommer ändå en ljusglimt. OS-bronsmedaljören Jenny Fransson berättar att hon blivit familjehem med sin sambo, att den drömmen som hon burit på så länge inte också ska dö med det positiva provet.

– Så vi gick vidare med det och i somras flyttade en liten pojke in till oss, säger Fransson och fortsätter:

– Det finns inget som känns så naturligt som att ta hand om ett barn. Det är inte lätt, det är dumt att säga, men det är självklart. Jag var mycket tröttare när jag var elitidrottare.

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN