Wennerholm: Bolt är räddningen mot dopning
LONDON. Sitter i London och hör Usain Bolt stödja CAS beslut att utesluta alla ryssar från OS i Rio.
OS-kungen har talat och han tvekar inte en sekund.
En timme senare sitter andraheatet med stjärnor som Renaud Lavillenie, Christian Taylor och Dafne Schippers på samma podium och vågar inte tycka flasklock.
Nej, Usain utklassar till och med IAAF:s ordförande Sebastian Coe som ambassadör för sin idrott.
Vem lyssnar man på i dag i en idrott som just fattat det historiska beslutet att stänga av en hel nation i kampen mot dopning?
Var finns hoppet i en sport som tappat allt förtroende. Svaret: Usain Bolt.
Världens största friidrottare genom tiderna sätter sig inför världspressen och säger vad han tycker. Han har en åsikt, han har en linje och han visar upp sin nakna arm med plåstret efter att ha lämnat ett blodprov så sent som samma morgon.
Det här är en unik friidrottare som jag vill se som nästa IAAF-president.
Kasta dig i väggen, Sebastian Coe.
Chilla med kompisarna
Men det kommer aldrig att ske eftersom jag känner Usain Bolt och hans stab så väl att jag vet att han inte har de ambitionerna. Han är ingen politiker, även om han skulle vara perfekt i den rollen.
När hans karriär är över kommer han chilla med kompisarna i Kingston på Jamaica, njuta av alla hundratals miljoner han sprungit in och leva kvar i ett hemland han aldrig lämnat.
Men jag kan inte hitta ett större affischnamn för ren idrott än världens bästa sprinter genom tiderna.
Jag vet att många tvivlar på att han är ren i en värld där många tror att dopning är enda vägen till framgång. Jag har tvivlat själv. Jag har suttit i diskussioner där jag hävdat att hans tider är ”omöjliga”.
Men jag har suttit ner med Usain Bolt så många gånger, ställt de obehagliga frågorna, lyssnat till alla svar på hundratals presskonferenser, för att tvivla en sekund på att han håller sig inom ramarna för det tillåtna.
Och medan Jamaicas dopningsprogram var lika kritiserat som ryssarnas för några år sedan har de flesta jamaicanska stjärnor fastnat i olika nät. Men aldrig Usain Bolt.
Stora affischnamnet
Just nu är han räddningen för OS största sport i en tid då den släpas i smutsen och dyngan av alla dopningsavslöjanden.
Jag vet att många tror att Usain Bolt också är dopad. Att det inte går att springa på 9,58 på 100 meter eller 19,19 på 200. De två extrema världsrekord han satte redan i Berlin-VM 2009.
Jag var där och såg båda slås och tvivlade själv. Skillnaden var att det här inte var någon nickedocka som styrdes av managers och tränare som tidigare sprintkungar, utan en kille som kunde prata för sig själv.
Det är den Usain Bolt jag mött genom åren. Nu är han det stora affischnamnet inför OS i Rio.
Friidrottens enda trovärdiga ansikte utåt. Men vilket ansikte. Det gäller att vara rädd om personer som honom.
Sedan kan jag tycka synd om Jelena Isinbajeva som jag också lärt mig känna nära genom åren.
En historisk markering
Världens stavdrottning får inte avsluta karriären med ett OS i Rio. Det är naturligtvis en jättetragedi för henne personligen.
Rätt eller fel kan diskuteras, men hon bör rikta sin kritik mot sina egna ledare och inte mot de som dömde i det här enskilda fallet. Hon är tillräckligt stor för att ha sin röst, men hon har aldrig varit någon Usain Bolt i de frågorna. Det gör en väldig skillnad i mina ögon.
Jag kan inte komma ifrån att idrottsdomstolen Cas beslut att utesluta alla ryska friidrottare från OS överraskade mig. Domstolar har en förmåga att fria än att fälla. Därför markerar det här en ny linje.
Jag protesterar inte mot beslutet, men den kan ändå kännas väl politiskt.
Det är en historisk markering utan motstycke i idrottshistorien. Jag kan känna att fler borde drabbas av samma dom.