Simläraren: Kränkande – alla barn ska synas
Uppdaterad 2019-02-13 | Publicerad 2019-02-11
Det går inte att blunda för att barn med slöja idrottar i Sverige.
Att vägra visa dem på bild är att spä på fördomar, anser Sehri Sak, ledare i simklubben Muslimska Kvinnors Idrottsförening.
– Det är kränkande att inte få synas, säger hon.
I 22 år har Sehri Sak varit simledare och badvakt i Göteborgsklubben MKIF (Muslimska Kvinnors Idrottsförening). En del av barnen i hennes grupp brukar bära baddräkt och andra den mer täckande burkinin.
Att barn med täckta huvuden inte skulle få förekomma på Riksidrottsförbundet bilder vore kontraproduktivt för integrationen, tycker hon.
”Bilderna speglar samhället”
– Man kan tycka olika om slöjan, men alla barn måste få plats på samma villkor. För mig är alla lika värdefulla i min simklass och kan en vara med på bild så kan en annan. Alla är med för att lära sig simma, säger Sehri Sak.
Två svenska idrottsledare – Simförbundets ordförande Ulla Gustavsson och Fäktförbundets hedersordförande Lars Liljegren – kritiserar Riksidrottsförbundets användande av bilder på idrottande barn i slöja. Särskilt provocerade blir de av ett foto på ett distriktsförbunds hemsida där en tjej i huvudduk skjuter med luftgevär.
För Sehri Sak är resonemanget omvänt.
– Bilderna speglar samhället. Vi kan inte förneka hur samhället ser ut, alla måste få plats. Ur feministisk synvinkel är det väl bra att alla tjejer kommer ut i samhället, får kunskap och vattenvana?
”Vi har religionsfrihet”
Shahnaz Iqbal är sekreterare i MKIF och blir bestört av Ulla Gustavssons kommentar ”det finns barn som slår andra barn, ska de komma med på bild? Allt ska inte visas. Vill de visa flickor med invandrarbakgrund kan det göras utan att de har slöja på sig”.
– Det är galet av henne. Att jämföra misshandel med kläder är väldigt olyckligt. Genom sådana jämförelser står hon själv för förtryck mot barn och ungdomar som idrottar världen över med slöja. Våra svenska värderingar om tolerans, acceptans och jämställdhet handlar även om sådant som man själv personligen inte gillar. Så länge vi har religionsfrihet i grundlagen är det inte upp till Ulla att bestämma vilken religion som är okej eller inte, säger Iqbal.