Wennerholm: Sämsta höjdfinalen jag sett någonsin
BIRMINGHAM. Jag ska inte kalla det mardrömsstart, men det kunde knappast gått sämre för Sverige när inne-VM startade i Birmingham.
Höjdtjejerna Sofie Skoog och Erika Kinsey kommer nog gräma sig hela livet efter en höjdtävling där 1,93 räckte till både VM-silver och VM-brons.
Nu hade jag inte räknat med några svenska medaljer denna första VM-dag i ett England som är lamslaget av storm och snö.
Bara att gå den korta biten till arenan var ett äventyr, när snön flög diagonalt i vindbyarna och fick kinderna att frysa till is. Det är röd varning i vissa delar i England, flygplatser är stängda och tusentals skolor ställde in undervisningen på torsdagen.
Det är den högsta graden av vädervarning, som betyder att det är förenat med livsfara att vistas utomhus. Inte just här i Birmingham, men i vissa andra delar av landet.
Själv gick jag och tänkte på inne-VM här för femton år sedan, då det gick att sitta ute och äta lunch och då de här inomhusmästerskapen alltid började med ett obligatoriskt VM-guld av Carolina Klüft i femkamp.
Men jag minns också en höjdtävling som Kajsa Bergqvist vann på samma segerresultat som ryskan Marija Lasitskene den här kvällen – 2,01.
Den gången räckte 1,93 bara till en åttondeplats.
Sämsta finalen jag sett
Något har hänt i damer höjd och med reservation för att minnet sviker, tror jag att det här är den sämsta damfinal jag någonsin sett.
OS i Rio var inte långt efter, där en 37-årig Ruth Beitia vann på 1,97. Men då var det ändå tre tjejer som var över den höjden och Lasitskene var avstängd som nästan alla andra ryssar.
Men vilken chans Erika Kinsey och Sofie Skoog missade att skriva in sig i den svenska friidrottshistorien.
Jag tror aldrig att de får den här chansen igen.
Håller Kajsa-klass
Den nu godkända ryskan Marija Lasitskene, 25, vann sin 37:e raka tävling här i Birmingham och hon är ungefär i samma klass som Kajsa Bergqvist var under sin storhetsperiod.
Kajsa har samma utomhuspers som ryskan med 2,06 och har fortfarande världsrekordet inomhus med 2,08.
Skillnaden är att Lasitskene är helt ohotad idag. Det finns ingen som är i närheten.
Hon behöver bara ställa ut skorna även när vi skriver inomhus-VM och guldet var klart redan när hon gled över 1.96 utan en enda rivning i höjdfinalen. Redan där var alla andra ombytta och på väg ut i mixade zonen.
Damer höjd är inte ens spännande längre.
När höjdfinalerna var avgjorda – ja, det blev rysk seger även i herrfinalen genom Danil Lysenko som tog 2,36 – var jag spänd på Meraf Bahta på 3000 meter.
Hon har ett nysatt svenskt rekord på 8.42,46 och enligt A Lennart Julin, som jag pratade med inför tävlingen, kapacitet att springa ännu fortare.
Det har hon säkert också.
Men den här kvällen var hon chanslös och blev tolva av fjorton startande.
Hon fick håll och sjönk som en gråsten i startfältet med fem varv kvar.
Nej, det var inte riktigt den här starten jag hade räknat med för svensk del.
Nu har inte svenskarna många medaljchanser här i Birmingham, femton år efter det svenska friidrottsundret och fyra VM-guld i samma arena.
Det är Khaddi Sagnia vi får hoppas på i längd, världstvåa som hon är efter sensationella 6,92 i Glasgow för en vecka sedan och en tangering av Carolina Klüfts svenska rekord inomhus.
Nu vet man aldrig med Khaddi. Det är tjejen som gör vad som faller henne in.
Men sämre än den här första dagen kan det knappast gå.