En final som inte kan ha lämnat någon besviken
Wilson: Var värt all väntan
Tim Persson trodde och hoppades, Johan Esplund drömde om det.
Det var finalen vi väntat i ett år på.
Och det var värt väntan.
Två guldfavoriter, ett näst intill suveränt Villa Lidköping som vunnit det mesta den här säsongen mot ett AIK som satsat stort mot det där guldet.
Rivaliteten är dock alltmer än lite hetta mellan två guldkandidater.
AIK:s resa upp i seriesystemet har varit allt annat än uppskattad runt om i bandy-Sverige, men för Villafansen sticker Stockholmsklubben lite extra i ögonen.
Rivaliteten brinner redan starkt
Rivaliteten eskalerade till just en rivalitet när AIK presenterade de två Villaikonerna Johan Esplund och Daniel Andersson plus talangen William Arvidsson från Lidköpingsklubben.
– Vi skrev till varandra att "nästa år ska vi f-n vinna det där guldet", säger Villakaptenen Martin Karlsson till NLT efter finalen.
De nya antagonisterna är den färskaste och kanske den hetaste rivaliteten just nu. Samtidigt är det Sveriges två bästa bandylag.
”Det är bandycandy”
Det var en fullkomligt galen bandypropaganda vi bjöds på. Det var magi på is. Det var makalös underhållning med glädje, hetta och frustration.
Det var fullkomligt fantastiskt.
AIK kommer tillbaka
Det var en drömfinal som inte kan ha lämnat någon åskådare hemma i sofforna besviken (om vi bortser från resultatet).
På tal om resultatet, som om det var skrivet i stjärnorna så var det just herren som andas och blöder blått för Villa Lidköping som stod för avgörandet. När klockan närmade sig 18:e förlängningsminuten skickade ur-villaiten Martin Karlsson in målet så hämtade hem guldet till ”Lisch”.
Villa Lidköping är Sveriges bästa bandylag. Både herr som dam. Bandy-Sverige är blått.
Den här efterlängtade finalen, som har skjutits fram två gånger om, kommer vi inte att glömma i första taget.
Men det var värt varje sekunds väntan.
Och AIK, de kommer tillbaka.