Asahara: Hammarby är mer än bara ”nykomlingsbra”

Hammarby och Madelen Janogy mötte ett närkingskt vägkors med att bara köra rakt igenom det.

Att Madelen Janogy kunde göra det visste vi redan sedan tidigare.

Att Hammarby med Janogy kan göra det vet vi sannerligen också nu.

Efter två hedersamma förluster så var lördagen på Kanalplan lite av ett vägskäl för Hammarbydamerna på förhand.

För att förlora två raka matcher mot seriens två bästa lag är en sak. Att förlora tre raka matcher en helt annan.

Jag kan inte minnas senast en nykomling haft så höga förväntningar (från de flesta) inför en damallsvensk säsong som i fallet Hammarby. Värvningen av Madelen Janogy har så klart bidragit. Hajpen med publikstödet och allt som hör till har så klart bidragit det också. De spännande talangerna. De lovande resultaten på försäsongen.

Ur den aspekten så var den här hemmamatchen mot Kif Örebro ett viktigt test. En första match där Hammarby på något sätt kunde ”förväntas” få diktera en matchbild.

Det syntes direkt från avspark – även om effekten av det dröjde desto längre.

En ganska passande beskrivning

Kif Örebro gjorde på intet sätt några dåliga 55 första minuter på Kanalplan. Matchplanen kändes klar. Kontringarna kändes livsfarliga. Tacklingarna var hårda. Och Hammarbyspelet, må så vara att de spelmässigt hade viss kontroll, renderade egentligen inte i några farligare målchanser förutom ett stolpskott från Emilia Larsson.

Men när Hanna Folkesson (ett offensivt vapen man kanske borde prata mer om efter två mål på senaste två matcherna) tog en perfekt löpning in i straffområdet på ett Madelen Janogy-inspel så var det som att något bara släppte.

– Då bara körde vi, sade Janogy själv.

En ganska passande beskrivning av vad som skulle ske därefter.

Blev en pulverisering

Om Hammarby på något sätt varit tyngda av de skyhöga förväntningarna tidigare så handlade återstående 35 minuter av lördagen enbart om att motsvara dem. 2–0 och 3–0 på löpande band. 4–0 på klack. 5–0 på defensivt flipperspel- och sekretariathaveri. Samtidigt som Hammarby bara växte för varje snabbt anfall och välplacerat avslut så hade Örebros självförtroende och struktur bestämt sig för att samåka hem till Närke i förtid för att undvika eftermiddagsköer.

Det som var en jämn och välspelad damallsvensk första maj-batalj hade vips i stället blivit en pulverisering.

Hammarby hade därmed fått det där styrkebeskedet de så oerhört mycket behövde. Och helt enkelt bara kört över ett potentiellt och rödklätt farthinder.

Förhandshajpen? Den både lever och har bemötts.

Vet om det själv

Sen då Madelen Janogy.

Att den vindsnabba och tekniskt överbegåvade 25-åringen från Falköping skulle bli viktig för nykomlingen förstod nog alla på förhand.

Men med tanke på förväntningarna och förhoppningarna som funnits på henne inför säsongen så var denna uppvisning egentligen inget som var chockerande.

För alla vet mycket väl sedan tidigare hur bra en Madelen Janogy i form kan vara. Vilket hon också bevisligen är. Vilket hon också vet om själv.

Det vi också nu vet är hur bra ett Hammarby med Madelen Janogy kan vara. Vilket även Hammarby själva vet om.

Och det är inte bara ”nykomlingsbra”.

Se alla damallsvenska matcher här på Sportbladet Play

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.