Fotbollsjättarna hoppar i säng med diktaturer
Publicerad 2016-03-15
”Jag har aldrig hört om någon klubb som tar ansvar genom vilka som sponsrar dem”
Med ena handen håller de upp en Fair Play-banderoll. Med andra handen tar de emot miljarder från icke-demokratier.
Rimmar ”fotbollstaktik” med ”etik”?
– Det här är intressanta frågor: Tar de emot pengar från vem som helst? Finns det inga andra aspekter alls? säger Per Grankvist, ordförande i Fairtrade Sverige.
När FC Barcelona går ut för att spela bort Arsenal ur Champions League gör de det med varumärket intakt.
Det senaste årtiondet har de varit störst, bäst och vackrast i fotbollsvärlden. Spelideologin är både idealistisk, estetisk och framgångsrik. Klubben är medlemsägd. Barça tar socialt ansvar, är förankrade lokalt, älskade globalt.
När Iniesta dyrkar i djupled, Neymar sticker i sidled och fenomenet Messi gör mål är det konst vi ser.
Och bakom konsten?
I FC Barcelonas sponsorportfölj ser man vem som betalar: de styrande i icke-demokratier som Qatar och Thailand. Makten i ofria länder som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Fiender till pressfrihet som Indonesien och Turkiet.
– Jag tycker att det är ett tydligt exempel på ekonomins sammanväxt. Hur till synes vita bolag till syvende och sist har diverse kopplingar till företag med väldigt tveksamma verksamheter, säger Joakim Sandberg, forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs Universitet och expert på korsningen ekonomi-etik.
Kan man koppla företag till nationer rakt av? Ett företag i Saudiarabien kan, hypotetiskt, vara oerhört socialt drivet i sin verksamhet. Finns det något som gör Turkish Airlines till större skurkar än SAS, eller är det ett kolonialistiskt perspektiv?
– Många tycker att företag som är kopplade till en viss sorts regimer är ett stort nej. Ofta finns ett nära samarbete mellan regim och näringsliv. Då känns det som att man stöttar regimen. Turkiet… där sitter man på pottan, för det är svårt att uttala sig om. Det kan finnas brister i USA och andra länder också, som inte smittar av sig på företagen på det sättet. Men jag skulle gissa att folk tycker att saudiska företag… där finns ofta en tydlig relation mellan företagsliv och regim. De etiska fonderna är ofta kritiska mot sådana.
– Men det är ett omöjligt spel att komma undan alla kopplingar, det är väldigt sammanväxt.
”Borde Zlatan ta avstånd?”
Per Grankvist:
– Bolagens nationalitet säger inte så mycket, det är om bolagen agerat på ett tveksamt sätt som man reagerar. Generellt sett så bryr man sig inte om det. Man vill att företag ska göra gott och ta ansvar, gör de inte det så hänger man ut dem som oetiska. Men nationalitet går man inte särskilt mycket på. Vi var mer nationalistiska förr.
– Om det är några i Arabemiraten eller Saudi som gillar PSG så skiter man (som supporter) i det, man gör inte den kopplingen som kund. Däremot kan man ställa sig frågan ”hur mycket påverkar det här?”. Kan klubbarna ta ställning mot saker som deras sponsorer tycker är kontroversiella?
Diskussionen kring ägandet av världens största fotbollsklubbar är intensiv. Ryska oligarker, shejker från ickedemokratier eller – som i fallet Paris Saint-Germain – rakt ägande från den qatariska staten har kritiserats frekvent.
Affärsuppgörelser och sponsorkontrakt är inte lika synliggjort.
Ta exemplet Zlatan Ibrahimovic. Han är ett stort affischnamn för den qatariska staten, samtidigt som han är affischnamn för Unicefs humanitära kamp. Finns det en etisk problematik där?
– Det spännande med symbolik är att det är ganska öppet. I grund och botten finns ekonomiska kontakter, egentligen mellan allt gott och allt dåligt. Men hur vi uppfattar kopplingarna är viktigt. Vi uppfattar en del kopplingar som väldigt dåliga, som ett stöd till något moraliskt tvivelaktigt. Det känns fel. Men hur vi uppfattar det beror på vilket sätt Zlatan används som varumärke, säger Joakim Sandberg.
– Det man kan göra är att uppmärksamma de kopplingar som finns: Borde inte Zlatan ta avstånd från det här.
Företagen använder sponsring för att få legitimitet, och med alla sina avigsidor ses alltjämt idrotten som en ganska ”ren” verksamhet att förknippas med.
– Kanske är det så att det inte alls handlar om sport, det handlar bara om tjäna så mycket pengar som möjligt, säger Per Grankvist.
– Vad är ideologin i PSG? Är det fortfarande ”the love of sports” eller är det något annat? Klubben har mycket mer gemensamt med Netflix eller Paramount Pictures än vad de har med klubben på hörnet.
– Jag har aldrig hört om någon klubb som tar ansvar genom vilka som sponsrar dem. Det vet du lika väl som jag, att det är pengarna som styr, men det är en intressant fråga: Tar de emot pengar från vem som helst. Finns det inga moraliska aspekter alls?
”Tappat sin ryggrad”
Joakim Sandberg hävdar att det är näst intill omöjligt att hålla isär svart och vitt i en värld där ekonomiska intressen blandas ihop på mängder av nivåer.
– Tyvärr är det svårt att vara jättetydlig i sin kritik. De här kopplingarna finns, men vår ekonomi är sammanväxt. Hur stödjer klubbarna företagen? Det är också oklart, men vad de gör är att ge något slags indirekt kredd.
– De aspekter som biter till i magen mest är om fula företag försöker tvätta sitt varumärke genom att stå på en fotbollströja. Det här är rimligare att säga: Ska fotbollsklubbar vara så, ursäkta uttrycket, ”lätta horor” att de tar vilka pengar som helst? Ska de inte sätta stopp någonstans? Har de tappat sin ryggrad?, säger Joakim Sandberg.
Och om det känns fel att ens favoritlag ägs av en skurk, samarbetar med en whiskeyproducent i Burma eller gör reklam för saudiska staten – vad kan man göra då?
– Etik är sådant vi tänker, moral är det vi gör. Man kan fundera på den definitionen, för det finns ett fält mellan vad vi säger att vi gör och det vi faktiskt gör. Det är ett skitspännande ämne…, säger Per Grankvist.
– På 1900-talet hade man en idé om att bojkott skulle funka, men det har i princip aldrig fungerat. Det är andra saker som gjort att företag ändrat sig. Runt sekelskiftet började man i stället prata om ”Buycott”, att du i stället för att köpa från dåliga så börjar du aktivt köpa från de som är bra.
– Det är genom hur vi konsumerar som vi kan påverka, inte på så jättemånga andra sätt.
I kväll gör Manchester City reklam för Förenade Arabemiraten medan Atletico Madrid lyfter staten Azerbajdzjan. I morgon spelar Barcelona för varumärken i Saudiarabien, medan Arsenal drar en lans för regeringen i Indonesien.
Kopplingarna är bara så synliga och tydliga som vi vill att de ska vara.
Det krävs ett visst mått av konkretion? Jag kan rasa mot att Kina får arrangera OS, men sedan går jag ändå ut och köper ett par jeans som tillverkats där?
– Exakt, säger Joakim Sandberg. Men du och media kan göra en bra grej, inte genom att avgöra frågan utan bara ställa den: Är det här en koppling som du som läsare blir upprörd över, eller inte?
Ägare och urval av sponsorsamarbeten hos de femton klubbarna som toppar Deloittes intäktsliga 2016
1. Real Madrid
Huvudägare: Medlemsägd.
Huvudsponsorer: Ipic (Förenade Arabemiraten, Olja, energi), Emirates (Förenade Arabemiraten, flygbolag).
Globala sponsorer: Bwin (Österrike, betting), Mahou (Spanien, öl).
Regionala sponsorer: Saudi Telecom Company (Saudiarabien, telekommunikation), Abu Dhabis nationalbank (Förenade Arabemiraten), Ooredoo (Qatar, telekommunikation).
2. FC Barcelona
Huvudägare: Medlemsägd.
Huvudsponsorer: Qatar Airways (Qatar, flygbolag).
Premiumpartner: Etisalat (Förenade Arabemiraten, telekommunikation), Estrella Damm (Spanien, öl).
Regionala sponsorer: Chang Beer (Thailand, öl), Castle Lager (Sydafrika, öl), Tecate (Mexiko, öl), Avea (Turkiska staten/Saudiska Oger, telekommunikation), Samba Financial Group (Saudiarabien, finans), United Arab Bank (Förenade Arabemiraten, bank), Fitness Time (Saudiarabien, gym), Indosat Ooredoo (Qatar/Indonesiska regeringen, telekommunikation).
3. Manchester United
Huvudägare: Manchester United plc (Glazer-familjen, USA).
Partner: Singha (Thailand, öl), Aeroflot (Ryssland, flygbolag), Saudi Telecom Company (Saudiarabien, telekommunikation), Aperol Spritz (Italien, alkohol), Casillero del Diablo (Chile, vin), Marathonbet (Curaçao, online-betting).
4. PSG
Huvudägare: Qatar Sports Investments (Qatar).
Huvudsponsorer: Emirates (Förenade Arabemiraten, flygbolag), Ooredoo (Qatar, telekommunikation), Qatars Nationalbank (Qatar, bank).
Premiumpartner: Aspetar (Qatar, idrottsmedicin), Aspire Academy (Qatar, idrottsakademi), Katara (Qatar, turism).
Officiella partner: Bein Sports (Qatar, media), Huawei (Kina/oklart ägande, telekommunikation), Pari Mutuel Urbain (Frankrike, statligt spelbolag).
Regionala sponsorer: SuperO2 (Indonesien, vatten).
5. Bayern München
Huvudägare: Medlemsägd.
Platinum partner: Hamad International Airport (Qatar, flygplats), Paulaner (Tyskland, öl), Tipico (Malta, betting), Yingli (Kina, solceller).
6. Manchester City
Huvudägare: City Football Group (Förenade Arabemiraten).
Sponsorer: Etihad Airways (Förenade Arabemiraten, flygbolag), Etisalat (Förenade Arabemiraten, telekommunikation), TCA Abu Dhabi (Förenade Arabemiraten, turism), Aaabar Investments (Förenade Arabemiraten, investeringar), Wix (Israel, internetlösningar), Betsafe (Malta/Sverige, onlinebetting), QNet (Hong Kong, näthandel).
7. Arsenal
Huvudägare: Arsenal Holdings plc (Stan Kroenke, USA, 67.02 procent, och Alisher Usmanov, Ryssland, 30,04 procent).
Huvudsponsorer: Emirates (Förenade Arabemiraten, flygbolag).
Officiella partner: Huawei (Kina/oklart ägande, telekommunikation).
Regionala partner: Bank Muamalat (Indonesien, bank), Betfair (England, betting), Bodog (Kanada/Antigua, betting), Capital Bank Kazakstan (Kazakstan, bank), Dashen Brewery (Etiopien, öl), DJI Holdings (Kina, lotteri), Hansa Pilsener (Sydafrika, öl), Indosat Ooredoo (Qatar/Indonesiska regeringen, telekommunikation), Paddy Power (Irland, betting), Sportpesa (Kenya, betting).
8. Chelsea
Huvudägare: Roman Abramovitj, Ryssland.
Partner: Singha (Thailand, öl), Gazprom (Ryssland, olja/gas), Betvictor (England/Gibraltar, betting),
Regionala partner: BNI (Indonesien, statsägd bank), Vietinbank (Vietnam, statsägd bank), Guangzhou FC (Kina, fotbollsklubb), Grand Royal (Burma, whisky), William Lawson’s (Skottland, whisky), Vietnamobile (Vietnam/Hong Kong, mobiltelefoni), Mobinil (Egypten, mobiltelefoni), Bangkok Bank (Thailand, bank).
9. Liverpool
Huvudägare: Fenway Sports Group (USA).
Träningsdräktssponsor: Garuda Indonesia (Indonesien, flygbolag).
Officiella partner: ComeOn (Malta, onlinecasino), Banc de Binary (USA, binära optioner), Mono Group (Thailand, teknologi), Courts (Singapore, onlinehandel).
10. Juventus
Huvudägare: Exor S.p.A (Agnelli-familjen, Italien).
Partner: BWin (Österrike, betting), 24option (Cypern, binära optioner).
Regionala partner: Tecate (Mexiko, öl), Luvfans (Kina, teknologi).
11. Borussia Dortmund
Huvudägare: Medlemsägd.
Champion partner: Turkish Airlines (Turkiet, statsägt flygbolag), Brinkhoffs (Tyskland, öl), Huawei (Kina/oklart ägande, telekommunikation).
Partner: Westlotto (Tyskland, lotteri).
12. Tottenham
Huvudägare: Enic International Ltd (Joe Lewis, engelsman, skriven i Bahamas).
Officiella partner: Marathonbet (Curaçao, online-betting), EZTrader (Cypern, binära optioner).
13. Schalke 04
Huvudägare: Medlemsägd.
Sponsorer: Gazprom (Ryssland, olja/gas), Veltins (Tyskland, öl), Bet-at-Home (Österrike, betting), Huawei (Kina/oklart ägande, telekommunikation).
14. Milan
Huvudägare: Fininvest (Silvio Berlusconi, Italien).
Officiell sponsor: Emirates (Förenade Arabemiraten, flygbolag).
Premium sponsor: Huawei (Kina/oklart ägande, telekommunikation).
Gaming partner: Iziplay (Italien, betting).
15. Atletico Madrid
Huvudägare: Club Atlético de Madrid SAD (Miguel Ángel Gil Marín, Spanien, 52 procent).
Toppsponsorer: Plus500 (Israel, online trading), Bein Sports (Qatar, media).
Huvudsponsorer: Mahou (Spanien, öl), Huawei (Kina/oklart ägande, telekommunikation), Azerbajdzjan land of fire (Azerbajdzjan, turism).
Demokrati, pressfrihet & korruption i sponsorländerna
Burma
Demokratiindex: 114.
Pressfrihet: 144 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/6.
Korruption: 147, index 22.
Qatar
Demokratiindex: 134.
Pressfrihet: 115 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/5.
Korruption: 22, index 71.
Thailand
Demokratiindex: 98.
Pressfrihet: 134 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/5.
Korruption: 76, index 38.
Turkiet
Demokratiindex: 97.
Pressfrihet: 149 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Delvis fritt” 3/4.
Korruption: 66, index 42.
Förenade Arabemiraten
Demokratiindex: 114.
Pressfrihet: 144 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/6.
Korruption: 147, index 22.
Ryssland
Demokratiindex: 132.
Pressfrihet: 152 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/6.
Korruption: 119, index 29.
Singapore
Demokratiindex: 74.
Pressfrihet: 153 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Delvis fritt” 4/4.
Korruption: 8, index 85.
Indonesien
Demokratiindex: 49.
Pressfrihet: 138 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Delvis fritt” 2/4.
Korruption: 88, index 36.
Etiopien
Demokratiindex: 123.
Pressfrihet: (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/6.
Korruption: 103, index 33.
Vietnam
Demokratiindex: 128.
Pressfrihet: 175 (”Mycket allvarlig situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 7/5.
Korruption: 112, index 31.
Kina
Demokratiindex: 136.
Pressfrihet: 176 (”Mycket allvarlig situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 7/6.
Korruption: 83, index 37.
Kenya
Demokratiindex: 93.
Pressfrihet: 100 (”Märkbara problem”).
Demokratiläge: ”Delvis fritt” 4/4.
Korruption: 139, index 25.
Egypten
Demokratiindex: 134.
Pressfrihet: 158 (”Svår situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/5.
Korruption: 88, index 36.
Saudiarabien
Demokratiindex: 160.
Pressfrihet: 164 (”Mycket allvarlig situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt”. 7/7.
Korruption: 46, index 52.
Azerbajdzjan
Demokratiindex: 149.
Pressfrihet: 162 (”Mycket allvarlig situation”).
Demokratiläge: ”Inte fritt” 6/6.
Korruption: 119, index 29.