Irandust kvitterade efter Malmös straffmiss
Publicerad 2019-04-01
MALMÖ/STOCKHOLM. Daleho Irandust hade inte spelat en match sedan januariturnén.
Då behövde Häckens supertalang mindre än tre minuter på plan för att kvittera mot Malmö.
– Det är fusk, säger tränaren Andreas Alm om Irandusts snabba väg tillbaka.
Malmö FF är stora favoriter till guldet, men BK Häcken tippas kunna utmana. I premiären möttes guldkandidaterna.
Den första halvleken slutade mållöst, men i den andra smällde det direkt. Det hade bara gått några sekunder när Marcus Antonsson satte 1-0.
Minuter senare fick hemmalaget ett jätteläge att utöka. Paulinho drog ner Sören Rieks och domaren dömde straff till Häckens stora ilska.
Men Peter Abrahamsson, planens gigant, gjorde en mycket bra enhandsparad på Antonssons straff och tippade sedan Arnor Traustasons skott i ribban.
”Det är fusk”
I den 74:e minuten byttes Daleho Irandust in.
20-åringen hade inte spelat en match sedan januariturnén med landslaget på grund av en inflammation i symfysen i bäckenet.
– Det är 3 veckor sedan jag sprang första gången och 1,5 veckor sedan jag började träna för fullt. Så medicinskt har det gått snabbt, säger Irandust.
Han behövde bara två minuter och 45 sekunder på planen innan han satte kvitteringen.
– Vi har ett medicinskt team som kör hårt med spelarna. Vi har varit tuffa mot honom. Han har inte fått andas, säger Andreas Alm och fortsätter:
– För en del spelare som varit borta tar det en månad innan bollen fastnar på foten. För ”Dalle” tar en halv sekund. Det är fusk! Det är fusk att det kan gå så lätt.
”Pappa trodde det var en mirakelspruta”
Irandust blir nästan generad när han får höra Alms hyllning.
– Det är nog mattan som är fusk och inte jag. Det är en otroligt fin matta här.
I slutet av februari fick han reda på vad den mystiska skadan egentligen var och fick då en spruta.
– Innan dess var det så jävla jobbigt. Jag visste ju inte hur hur länge jag skulle vara borta. Jag har försökt sprida glädje runt mig och inte oroa folk.
Fick du hjälp att hantera det?
– Mina nära och kära stöttar mig alltid, men jag ville inte säga hur länge jag skulle vara borta för att inte oroa dem. Pappa trodde det var en mirakelspruta. Han frågade mig varje dag när jag skulle vara tillbaka. Jag kunde inte svara honom. Det var det jobbigaste.
Har farsan hört av sig nu efter matchen?
– Han skickade några emojis. Rosor och hjärtan. Jag blev förvånad. Jag trodde att han skulle skriva något finare. Men han ringer snart, det gör han alltid.