Fagerlund: Det blev Arsenals fall
LONDON. Kostsamma misstag, utdelade straffar och mål som fick benen att vika sig.
Tillställningen på The Emirates blev dramatisk, där båda lag slogs om att få huvudrollen.
De regerande mästarna segrade till slut. En enda match avgör inte vart titeln hamnar, men det känns minst sagt signifikant.
Var detta den mest betydelsefulla match som The Emirates någonsin skådat?
På vägen upp längs Holloway Road denna onsdagseftermiddag grubblade jag på vilket möte som möjligen kunde konkurrera.
Matchen mot Leicester 2016 – faktiskt på alla hjärtans dag – var också gigantisk. För den som behöver en påminnelse drog Danny Welbeck in segermålet i 95:e minuten.
Sedan rusade Leicester förstås iväg och lyfte bucklan ändå.
Så kanske är kvällens resultat inte så avgörande som vi tror? När Kevin de Bruyne knuffade undan Mikel Arteta, när läktarna vibrerade så att det kändes i varenda cell och Jack Grealish slutligen tryckte in 2–1-målet till Manchester City (som snart blev 3–1) upplevdes denna händelserika föreställning i alla fall som högst markant.
Kostsamt misstag
Det finns ett antal spelare i Arsenal som kan tituleras ovärderliga. Martin Ödegaard och Thomas Partey är två av dessa. De ger mittfältet rätt balans och Granit Xhaka frihet att verka i de offensiva ytorna till vänster (medan Ödegaard håller sig till höger).
Inför avspark fokuserades det så mycket på att Partey saknades i truppen att Ben Whites frånvaro knappt diskuterades. Det var inte chockartat att försvararen förpassades till bänken. Däremot hamnade ersättaren Takehiro Tomiyasu tidigt i centrum av helt fel anledning.
Första tecknet på att något hängde i luften kom när Erling Haaland tog sig loss från Tomiyasus bevakning. Den situationen avvärjde Arsenal till slut, men inte många minuter senare stod japanen för ett kostsamt misstag.
Bortglömde Kevin de Bruyne. De senaste veckorna har belgaren främst fått rubriker när Pep Guardiola har lämnat honom utanför startelvan. Men när De Bruyne flexar sina kvaliteter är han tveklöst ett av Premier Leagues yppersta fenomen. Nu snappade han upp Tomiyasus vårdslösa hemåtpass och skruvade bollen förbi målvakten Aaron Ramsdale.
Arsenal hade startat piggt, de såg ut att överleva med Jorginho på mittfältet. Skulle detta glida ur händerna på dem på grund av ett dumt misstag?
Ederson orsakade straff
Men första halvleken var långt ifrån slut, även om Man City redan försökte dra ned på tempot. Så pass att Ederson tilldelades ett gult kort. Målvakten hade tur som inte drog på sig ytterligare ett när han fem minuter senare blockerade vägen för Eddie Nketiah.
Nketiahs avslut rensades undan på mållinjen, men Anthony Taylor pekade på straffpunkten (och behöll det gula kortet i fickan). Det kanske skriks om att Ederson borde ha åkt ut, att en sådan situation ”alltid” slutar med varning. Men faktum är att, av 52 straffar denna säsong, har åtta resulterat i gula kort samt ett rött.
Det känns som flera årtionden sedan Bukayo Saka gav ett osäkert intryck från elva meter. Minnet från EM-finalen på Wembley har bleknat. Nu trippade 21-åringen fram, full av självförtroende, och rullade in kvitteringen till ljudet av tusentals supportrar som vågade drömma om guld igen.
Då var det över
Dramat fortsatte efter halvtid. Mittbacken Gabriel räddades av en offside-linje (rätt ritad denna gång) när Haaland trampade förbi honom.
Arsenal kämpade för att hålla sig ovanför ytan, innan det till slut inte gick längre. Tio minuter efter Grealish 2–1-mål spräckte Haaland sin egen nolla.
City-spelarna sjönk till marken med armarna i luften. Firade med bänken. Arsenal-anhängare kastade saker efter De Bruyne som flinade upp mot läktarna när han byttes ut.
Alla visste att det var över.
City glänste inte men...
Tänk, jag har inte ens hunnit nämna att Bernardo Silva, otroligt nog, inledningsvis behöll sin plats med utgångspunkt från vänsterbacken (innan han klev in centralt). Trots att han ställdes öga mot öga med Bukayo Saka.
Man City glänste inte under första halvleken och Guardiola bestämde sig senare för att göra några justeringar. Bernardo förflyttades till andra sidan planen, medan Nathan Aké blev en mer traditionell vänsterback.
Avsaknad av perfektion blev Arsenals fall. En enda match avgör inte vart ligatiteln hamnar, fråga bara Leicester 2016. Men Mikel Artetas gäng måste skaka av sig besvikelsen och framför allt hitta stabilitet igen för att det ska gå.