Asahara: Vi ska vara ofantliga stolta som fotbollsnation
Vi kanske inte får se världens bästa fotbollsspelare i Sverige likt förr.
Men däremot ser vi fler svenskor än någonsin i några av världens bästa fotbollslag.
Fridolina Rolfö till Barcelona? Det är en övergång som bekräftar den tesen.
Självklart finns den en logisk korrelation mellan att ett landslag som alltid slåss om medaljer i mästerskap också har spelare som är högvilt för de största klubbarna i världen.
Men frågan är om svenska fotbollsspelare någonsin varit så eftertraktade bland de allra bästa som nu?
Dessutom i en tid där truppbyggen på damsidan faktiskt inte bara handlar om riskminimering, tillfälligheter och kontraktslängder.
Utan snarare om rent sportsliga aspekter.
Visst kan man argumentera för och tro att Barcelona inte hade valt att lägga miljoner på att köpa loss Fridolina Rolfö från Wolfsburg om det inte hade funnits ett utgående kontrakt.
Visst handlar det till en stor del om att ”ta chansen när den ges” när den regerande Champions League-mästaren väljer att hämta både Rolfö och norska landslagsspelaren Engen på gratisövergångar.
Vi ska vara ofantligt stolta
Men det förändrar inte det faktum att vi just nu har svenska landslagsstjärnor som ryktas, värvas och skriver på för några av världens absolut största, mäktigaste och kändaste fotbollsklubbar som om det vore vilken vardag som helst.
Titta bara på det vi fått bekräftat och officiellt under de senaste dagarna:
Sofia Jakobsson byter Real Madrid mot Bayern München, efter att även ha väckt intresse hos Paris Saint-Germain.
Kosovare Asllanis agent besöker Juventus och Turin för att kolla läget, innan Asllani, Real Madrids första ”galactica”, väljer att förlänga sitt avtal med den spanska storklubben.
Fridolina Rolfö skriver på för FC Barcelona.
Och just det, Amanda Ilestedt kommer lämna Bayern München och ryktas mer eller mindre enbart till klubbar med namn som även den icke-fotbollsinsatta känner till.
Så vad kan vi dra för slutsats av detta? Jo, att vi som fotbollsnation ska vara ofantligt stolta.
Expert på att ta sig till målchanser
Att värva svenskt har bevisligen blivit en kvalitetsindikator för de allra största klubbarna. Spelare man vet har erfarenhet av den absolut högsta nivån. Spelare man vet kan hantera det stora ansvaret det innebär att spela för en av världens största klubbar.
När Barcelona slår till och värvar Fridolina Rolfö så vet de precis vad de får. De får en energifylld offensiv ytter som är en expert på att kunna ta sig till målchanser med löpkraft, teknik och förmåga att tolka ytor.
De får en spelare som redan har flera års erfarenhet av den högsta nivån i både landslags- och klubblagsform.
Och detta är alltså den regerande Champions League-mästaren, klubbens vars projekt är det projekt alla andra storklubbar vill uppnå och vara, som gör den här värvningen. Laget som pulveriserade allt motstånd under en hel ligasäsong. Laget som pulveriserade Chelsea i en CL-final.
Och nu även en klubb med svensk representation.
Likt de flesta av världens förnämaste fotbollsklubbar har nuförtiden.
Remarkabel statushöjning
Så klart det är en logisk följd av att storklubbarna på herrsidan nu börjat ta sina damverksamheter på allvar. Att svenska stjärnor, som sedan urminnes tider haft ett starkt anseende på internationell front i och med hur starkt det svenska landslaget mer eller mindre alltid varit, blir högaktuella för de allra största klubbarna.
Men oavsett vad den bakomliggande orsaken är så råder det ingen tvekan om att det skett en remarkabel statushöjning under de senaste åren för svenska fotbollsstjärnor.
Titta bara på vilka klubbar det faktiskt går att hitta dagens landslagsstjärnor i. Chelsea, Real Madrid, Bayern München, Atlético Madrid, Juventus och numer Barcelona. De ”Rosengårdsundantag” som finns i en potentiell startelva mot USA har antingen redan varit i de största klubbarna (som Caroline Seger) eller är sannolikt på väg åt det hållet (som Hanna Bennison).
Visst kanske vi i framtiden inte kommer få se världens absolut bästa fotbollsspelare i damallsvenskan (som vi fick förr när Umeå var som bäst och Marta var som vassast).
Då är det skönt, men kanske framförallt häftigt, att veta att vi fortsätter ha svenskor i världens absolut bästa fotbollslag.