Därför drabbas damspelare av hjärnskakningar
Nollvisionens utvecklingsprojekt har burit frukt
Publicerad 2020-02-29
- 52 hjärnskakningar i SDHL enbart under de senaste två säsongerna.
- I en stor spelarenkät av Sportbladet larmar nu flera drabbade spelare om en ohållbar situation i många klubbar.
- Vittnesmålen handlar om bristande kunskap och hjälp i klubbarna, självdiagnostisering – och skadeperioder som är onödigt långa.
Leksands spelare hade gjutna tandskydd och GPS-sändare på ryggen under två månader i ett första försök att lösa gåtan.
Och nollvisionens tester har gett tidiga resultat.
– Vi har sett fyra tydliga tendenser, säger forskaren Mikael Swarén.
Många rynkar förvånat på ögonbrynen när de får veta att det varit hela 52 hjärnskakningar i SDHL de senaste två säsongerna.
Något som innebär att damspelarna drabbas av hjärnskakningar i lika hög utsträckning herrspelare i SHL.
Statistiken är ett mysterium även för Nollvisionens projektledare, Morgan Johansson.
– Vi är alla lite brydda när det gäller damhockeyn i och med att vi inte har så mycket fysisk hockey inom damhockeyn, säger han.
Använder GPS
Under två månader har Nollvisionen drivit ett utvecklingsprojekt med förhoppningen om att få större förståelse kring hur hjärnskakningar uppkommer inom damhockeyn. Leksands damlag har under perioden november-december använt gjutna tandskydd för att analysera smällarna mot huvudet samt GPS-sändare på ryggen som angivit spelarnas position på isen.
Ett utvecklingsprojekt som har gett ett resultat.
Finns fyra tendenser
Mikael Swarén, forskare i biomekanik, anställd hos Högskolan Dalarna samt aktiv i Sveriges olympiska akademi, berättar om fyra tendenser:
1. Forwards mer benägna att få våld mot huvudet
– Forwards åker kanske mer skridskor, jagar puck, sätter press och på så sätt åker in i motståndarnas försvarare.
2. Nödvändigtvis inte kroppstacklingar som genererar smällar mot huvudet
– Man kan tänka sig att det är de som tacklar mycket som är mer benägna att få smällar mot huvudet men så är det inte. Det kan eventuellt tyda på att de spelare som tacklas är mer förberedda, mer orienterade på isen och vet om när man blir tackad. Det kommer inte som en överraskning.
3. Kroppslängd kan påverka
– Det är kanske inte man blir förvånad över men nu kan vi se det i siffror. Om man jämför två korta spelare som tar lika mycket tacklingar, har samma istid och belastning på isen med två långa spelare så tenderar de korta spelarna att få mer smällar mot huvudet.
4. Smällarna kommer framifrån
– Smällarna kommer framme, uppe på huvudet, vid pannan. Till skillnad från SHL där man vet att många smällar kommer från blind side. Det har man inte riktigt sett på samma sätt hos tjejerna utan där verkar framifrån vara en dominant aspekt.
Swarén menar att det är svårt att helt slå fast vad det beror på utan att göra fler tester. Han menar att det kan handla om spelförståelse, styrka eller att man inte förväntar sig att bli tacklad men blir det ändå.
– Det ska bli intressant att se om det är en generell sak eller om det är specifikt för damer och specifikt för herrar. Det är något som är viktigt för förbundet att veta.
Påverkar damernas galler?
Att damer spelar med galler är också något som Nollvisionen undersöker.
Med hjälp av Madelen Fahlstedt, forskare på avdelningen för neuronik vid KTH, kommer man att utföra simuleringstester för att se om gallret frampå hjälmen har någon inverkan.
– Vi kommer att använda oss av datamodeller av ansiktsgallret, hjälmen och människokroppen för att sedan försöka återskapa en situation mellan två spelare från en verklig match. Vi kommer att köra de här datasimuleringarna med och utan ansiktsgallret för att se om det har någon påverkan på hjärnvävnaden och risken för hjärnskakning, säger hon.
